onsdag 29 december 2010

Kånken, Denna märkliga tingest...


Mitt spännande fynd, Sveriges största ryggsäck i trä : )



Vi har döpt den till kånken. Välanvänd, sliten och spännande enligt mig. Det extra läderbältet spänns troligtvis runt både kånk och bärare.



Ruskigt ful och vad ska du med den till enligt mannen...

Öppnar man locket så finns det ett fack. Funkar till det mesta bland annat så kan man ställa blommor där och vips så är kånken ett blombord ; )



Gläntar man på det inre locket så finns det ett större utrymme avdelat i två sektioner i botten. Jag hade funderingar kring att använda det som barskåp. Förklarade för mannen att sprit som aldrig används förpassas längst ner medans flaskor som vi tycker bättre om ställs på den översta hyllan. Han förstod inte vitsen då vi aldrig dricker sprit *ler* Men just nu så har vi en större mängd flaskor som upptar ett av köksskåpen. De måste vi finna en annan plats för.



Jag tycker att kånken är hemskt spännande.





Den är rejäl 65 cm cm hög 55 cm bred och 43 cm djup.



Försedd med rejäla remmar så att man kan kånka ordentligt...




Mannen säger att det är något militärt, att man burit kantiner med ärtsoppa i den bland annat. Själv har jag ingen aning vad den fyllt för behov. Någon som vet eller har en ide? Vad kan den användas till nu, tvättkorg? Jag är öppen för förslag : )

**********

Nu ska här packas för att åka ner på jobb ett par dar.





tisdag 28 december 2010

Mannen, den smarte och tursamme...


I dag har vi varit på favorit loppisen. Kollade deras hemsida för att försäkra oss om att de hade öppet. En trevlig överraskning; De hade 50% rea på allt!


Hittade dessa jättesöta pinglor i keramik ca 15cm långa. De ger ett sprött pinglande i från sig. Tror de kommer att få hänga i något fönster.

Hade först tänkt ta med en rulle silvertejp och sätta för munnen på mannen som ofta kommer med inspirerande kommentarer i stil med; Vad ska du med den till, den är väl onödig och diverse annat dumt när jag vill shoppa loss. Tyvärr så har jag också allt för ofta lyssnat på honom och sen ångrat mig grymt. Jag har fortfarande 4 sängbord, ett par varje gång som, jag velat ha men backat på när mannen opponerat sig. Ett av paren kan jag nog fortsätta att leva utan men den andra paret *suck* det tänker jag fortfarande på. För att inte tala om slagbordet! Jag förlåter honom aldrig. Men se idag var det min dag, mannen/chauffören/bäraren skulle snällt få hålla sig i bakgrunden och jag förvarnade honom att jag inte ville höra ett ljud från honom hur mycket lump jag än handlade.

"Min" loppis drivs av Emmaus. En organisation som inte är så känd men de sysslar med välgörenhet och bistånd. För ett tag sen så var det ett program om dem på tv, en dokumentär om en organisation som inte gör så mycket väsen av sig men som till skillnad mot många andra organisationer verkligen levererar pengar dit de ska. En väldigt liten del av pengarna går till att driva organisationen. De satsar inte heller mycket på reklam och profilering, sånt kostar ju som bekant pengar.

I dag så har vi skänkt ca 750 kronor till Emmaus och deras hjälparbete : )
I dag så kom vi hem nöjda och glada med bilen full av sånt som vi tyckte att vi behövde här hemma. En win-win situation alltså. Ett skönt amerikanskt utryck.

(win-win situation often refers to situation where one benefits, not necessarily through someone else's loss)



Mannen, chauffören, bäraren... kärt barn har många namn. Han var storstilad idag och steg snabbt i rang. Loppisen är inrymd på en bondgård så det finns flera lador att gå och rota i. Jag brukar börja i den första ladan där krukor och blomprylar brukar finnas. Mannen han går direkt bort till en lada med blandat skrot (enligt mitt sätt att se det) Där finns lite elprylar, sånt som är oljigt, gamla handfat etc.

Från krukorna så avancerar jag till kläder, tyger och mattor. Sen vidare allt enligt mitt eget system för att inte missa en enda pryl som jag kan ha nytta av. Under armen bar jag den korg som utlånas till oss besökare att stoppa grejer i. Jag fick med mig någon blomkruka och höll på att köpa på mig ett par trasmattor till men hejdade mig. Stod och velade, det var ju ändå 50% å andra sidan så har jag en massa trasmattor och igentligen så far de mest omkring på golvet när hundarna får nåt spring-i-benen-ryck... Alltså avstod jag mattorna. Min lilla korg fylldes snabbt av småsaker jag tyckte mig behöva. Men mannen han briljerade idag, fullkomligt. Han hittade det vi kom för. Jag, jag gick bara förbi... på väg mot nästa lada enligt mitt mönster.

Det var sagt att vi behövde nån form av skänk att stoppa undan tv, stereo, DVD och allt vad det heter i vardagsrummet. Jag vill inte ha dem stående framme, nej göm dem i ett skåp. Mannen hittade skänken. Den blir alldeles kanon. Det hörde till en överdel också. Mannen tyckte att vi skulle lämna den kvar men äsch, vi har ju betalat för hela möbeln och någon användning kanske överdelen kan komma att få. Så skänk med överdel lastades ombord i bilen.

Mannens vinst, han är numera stolt boskapsägare.

I det gamla mjölkrummet på bondgården så står det lite finare saker undanplockade och dit måste man också gå och kika. Även där fyllde jag en korg med saker. Träffade mannen på väg ut genom dörren till nästa lada och han informerade mig om att han hittat en lampa till vardagsrummet. Det var också en sak vi tänkt köpa. Lite avvaktande så frågade jag om lampan, den hade han redan burit upp till kassan och ställt åt sidan. Jag följde snällt med dit och konstaterade att lampan nog var dagens fynd. En läslampa på fot i mörk mässing, lite ärgad, lite krusidullig Art Decostil. Fullständigt underbar! Den följde självklart också med hem och mannen drog en suck av lättnad över att slippa den fula industrilampan på fot som jag ställt i vardagsrummet. Ha! än har jag inte bestämt vilken lampa som skall vara där.

Jag var himla nöjd med våra inköp när jag stod vid kassan och skulle betala. Mannen passade på att skänka ytterligare ett par kronor till välgörenhet genom att ta lotter för en guldpeng, 2 kronor styck kostade dom. Oj hör jag honom säga när han öppnar första lotten...

-Jag har vunnit första pris!

Ett nöjdare flin får man leta efter. Första pris var ett kalvskin. Så nu har vi både en ren och en kalv. Jag önskar mig en mink i garderoben och en jaguar i garaget sen jädrar är man i smöret ; )



Detta är överdelen till skåpet. Ser inte mycket ut för världen just nu, men snart så har de blivit vitt och fått en liten sittdyna ovanpå. När vi kom hem så sa mannen att överdelen kunde ju fungera som sittbänk i hallen och ja, den passade perfekt. Så det var bara att möblera om efter hans instruktioner. Tror banne mig att det finns en liten loppande hemma man i karln ; ) Två skåp med två hyllplan. Ett par träbackar eller korgar för vantförvaring ryms där i.



Jag loppade bland annat ett par plädar, det får jag aldrig nog av. Denna ska tvättas sen kommer den nog att användas i soffan. Mannen satte genast igång med att förvandla skåpet till den vardagsrumsmöbel vi behöver. På baksidan så borrades det ett runt hål för alla sladdar, benen kapades för att få ett bättre intryck av möbeln (lägger in blider när den är helt färdig) Den var väl högbent. Vi ska leva med den en tid innan vi bestämmer oss, målas eller inte. Jag tror nog redan att jag bestämt mig, den blir vit.



Och detta är mitt fynd, mitt alldeles egna : )) Det som fick mig att nästan förse mannen med silvertejp. Han tyckte den var apful. Mer om den i morron, för jag vet faktiskt inte riktigt vad det är. Just nu så går den under namnet konken här hemma och den kommer nog att få bli barskåp.

****


lördag 25 december 2010

Vi fick vår julklapp...


Vi bad om en lugn julafton och det fick vi. Utanför fönstren så snöade det friskt och här har varit riktigt kallt de senaste dagarna. På julaftonsmorgonen så åt vi en långsam frukost. Sen var det djurens tur. Lite morgon tv tittande och sen innan vår planerade jullunch så tog vi hela gänget med hundar med på en vintrig promenad. Det snöade stora flingor, ymnigt. Men temperaturen var mänsklig -9. Allt eftersom värmen steg innanför våra jackor så blev det behagligare och behagligare att vara ute och traska i vinterlandskapet. Hundarna var ystra, lite snö vad gör det?

Vår snälla granne kom förbi och plogade av hos oss fast vi sa ifrån, ingen skulle ju komma till oss och vi skulle ingenstans. Vad gör det då att det ligger 20 cm snö på gårdsplan, den lär ju ligga kvar tills i morrn. Men grannen envisades, han hade tid över innan jullunch hos sin familj.



Jag dukade vackert på vårt köksbord och vi hjälptes åt med maten. Det mesta var förberett dagen innan men prinskorv och köttbullar skulle stekas, skinkan skäras upp. Jag ombesörjde doppet till grytan, ett måste för mig.

Ingen jul utan dopp. Det är heligt.


Det var mysigt, bara mannen och jag. I hundrummet låg ett gäng nöjda hundar och vilade efter 2 timmars promenaden.




Julen är magisk om man gör den till sin.



Det var en välbehövlig paus från det mesta igår. Mannen har kämpat med taket den sista tiden, skottat av snön, hackat bort is och slitit i timmar för att få någon ordning på det. Vi har ett gammalt fint handslaget plåttak. Som läcker varje vinter...

Problemet är den dåliga isoleringen i husetstak i kombination med att vi numera i modern tid vill ha det varmt även på övervåningen. Den delen har förmodligen stängts av på vintern genom att ha dörren stängd upp till övervåningen och sen "bodde" man nog mest i köket. Med vår livstil så smälter snön, bildar is som sen smälter underst mot taket (snön isolerar). Vattnet letar sig in på stället som det inte ska. Mannen har ägnat timmar åt att lösa detta problem. Vi trodde att vi löst det i somras genom att täta varenda skarv på detta handgjorda tak men icke. Nu har mannen legat med varmluftspistol och smält bort isen från fasta hängrännor och stuprör, dragit värmekabel i, så förhoppningsvis ska problemet vara löst. Mannen förtjänade att få ligga i soffan igår. Vi var inte ens uppklädda utan intog vår jul i behagliga myskläder : )

Inte hade tv nåt att skryta med igår heller. Vi valde ur vår egen filmsamling och mannen startade bioanläggningen här hemma. Jo vi har en sån, i mannens tidigare liv var han en materialist, sen träffade han mig ; )



Mätta och belåtna så tillbringades kvällen i soffan. Att man kan äta så mycket? Det är ett mysterium. Det var knappt att jag orkade häva mig ur soffan i halvsittande ställning för att nå skålen med julchoklad...

Det var en mysig kväll, det sprakade i vedugnen i köket och kakelugnen höll oss varma i vardagsrummet där vi låg under våra plädar i soffan. Jag smet ut och ställde en skål med gröt till hustomten vid stallväggen. Tydligen ska han också ha en sup, men det glömde jag. Så nu hoppas jag att han inte blir surer på oss för det.

I dag förbereds det för morgondagens invasion. Fler stolar ska plockas ner från vinden, julmaten ska ses över och eventuellt kompletteras. I morron kommer mannens alla barn med respektive plus ett bonusbarn... Då blir huset fullt av folk : ))

*******************

Hoppas ni alla haft en skön jul hur ni än har valt att fira den





torsdag 23 december 2010

En riktigt god jul...

Med betoning på god. Här hemma kommer vi äta dagarna till enda : ) Inte en enda julklapp har köpts in. Men i huset doftar det av julkryddor och granris. Kakelugn och vedspis värmer gott och det är så mysigt att lyssna till veden som knäpper. Ute är det bitande kallt...

Jag och mannen önskar alla som tittar in här i bloggen en skön julhelg.

Jag har haft det lite stressigt den sista tiden med framför allt jobbet men nu verkar det lösa sig då jag fått ett riktigt spännande projekt att "sätta tänderna i" (för att spinna vidare på mattemat då *fniss*)

I mellan dagarna har vi tänkt att vi ska köpa in våran julklapp/ar till oss själva här hemma. Då öppnar mitt favoritloppis igen och jag har två önskemål på min julklappslista som jag hoppas att vi finner där men till dess så ska vi bara umgås och ha det skönt. Vi har haft gäster här som sovit över i veckan men julafton den blir bara vår.

***********
På återseende : )


fredag 17 december 2010

Julstök i både butik och hem...


Helt slut efter en dag i affärerna tillsammans med alla andra som också varit ute i samma ärende att julhandla. Det väntas rekord i julhandeln igen, liksom det gör alla år. Jag bidrar inte, vi köper inte längre julklappar. Vi frossar i mat! och umgänge med julmusik och goda anekdoter till en varm glögg...

I mataffären var det lika trångt som inne på Toys are us. Fast dit in gick inte jag. Jag höll mig ifrån alla såna ställen och trängdes med de andra köpsugna tanterna i mataffären. Vi kastade oss över skinka och syltor. Proppade kundvagnarnas fulla med julmust och vörtbröd för att tillslut stå och svettas i våra vinterjackor i kassakön, sucka lite när någon strulade med betalningen. Hem kom vi med matvaror för flera tusen, nu är förråden fyllda. Jordkällaren hyser nu diverse julöl, julmust och någon flaska rött. Frysarna är proppade till bristningsgränsen och kylen likaså. Jag hoppas att jag inte behöver besöka någon affär mer förens efter jul... för då ska jag julhandla. Då har de ett helt annat pris på det mesta. I dag har jag kikat runt på lite saker jag vill ha, men inte till det priset som var satt nu.

Vi stannade till vid pizzerian på vägen hem, för magarna var tomma och jag hade minimal lust att tända eld i vedspisen och vänta på att den skulle bli varm nog att laga mat på. Pizza lät som ett bra alternativ. Och det är ju så, ibland är sånt bara så satans gott, lätt och smidigt så blir man mätt. Sen återstod bara att packa upp alla matvaror och hejda galna hundar som trängdes vid påsarna.





Undrars hur detta har gått till, på nått underligt sätt så hade sådana hära sliskiga ischolkader från affären smugit sig ner i en av påsarna. Besynnerligt. Jag som gärna gör allt själv kan väl inte ha!? De är ju fulla av enbart snusk, knappt någon choklad bara en massa socker och äckligt fett... inte ens riktigt fett.
Men de smakade underbart till kaffet i alla fall ; )

*****

Straxt på spåret, och jag ska som vanligt somna framför tvn. Mannen har stått för maten i kväll, dvs han stekte potatisen och tittade till den fläskstek som jag kryddat upp och satt in i vedugnen. Till detta konsumerades något glas glögg, julmusik på hög volym och en julöl.

Stämningen var på topp i köket och han som säger att han inte gillar julen ; ;

Trevlig fredags kväll på er där ute!



onsdag 15 december 2010

Piroger...


I dag utlovades det bilder från sovrummet men se det blir ingenting av med det. I dag har jag ägnat mig åt det dagliga förfallet i huset så några bilder i dagsljus hann jag inte med. I stället så hamnade jag i mitt ena arbetsrum dvs köket. Arg som ett bi är jag och då är matlagning terapi. Har ringt ett antal gånger och påpekat att min lön inte har kommit in på mitt konto, ännu! Har pratat med två chefer och en löneassistent och de säger alla samma sak. Det ska vi fixa. Ännu ingen lön *muttrar*



Jag hittade ett spännande recept på en pirog deg som jag ville testa.
Det blev riktigt lyckat och lätt var det

8 medelstora potatisar, fler om de är mindre.
Koka dem och pressa/mosa i en bunke

Blanda i 200 smör och 2 tsk bakpulver.

Häll i 8 dl mjöl och lite salt

Blanda ihop allt till en "bröddeg"


Forma pirogerna efter tycke och smak, lägg på valfri fyllning och in i ugnen 250 grader ca 10 minuter.


Degen var lättjobbad. Jag var lite kort om mjöl så jag hade mer potatis och skrapade ihop lite rester av havregryn, vetekli och ströbröd ur mina påsar här hemma. Har som vanligt svårt att följa recept ; )

Pirogdegen plattades ut till runda plättar, sen på med fyllningen som jag gjort innan.
"Plättarna veks ihop och sen in i ugnen...



Det blev jätte goda. Potatisdegen gjorde så att de blev saftiga. Rart hade ju varit om jag haft ett sånt där litet "naggjärn" för att få snygga piffiga kanter, men allt sånt onödigt ligger nedpackat i brygghuset i någon obestämd kartong.

*********
Go kväll på er!



tisdag 14 december 2010

Tillbaka blick...

Det rum som vi valde att ha som sovrum, jag förälskade mig genast i det : )

Det känns riktigt bra nu, fast vi inte renoverar något för tillfället. Vi har nåt en bra bit på väg. Vårat hus fungerar att bo i : ) Faktiskt är det så att man fort glömmer hur det såg ut från början, jag kom att tänka på det idag. Vårat sovrum som jag trivs så bra i det är ju faktiskt vi som har åstadkommit den trivseln. Det har ju inte alltid sett ut så...

Jag var tvungen att öppna den mapp i datorn där korten från sovrumsrenoveringen ligger sparade. Jag har varit flitig med kameran under hela vår renovering. Kul att ha kvar längre fram, för som sagt men glömmer fort hur det såg ut innan. Korten kan också fungera som ett litet beröm på att man faktiskt fått en hel del gjort, bilderna är ju tydliga bevis.



Slitna bruna plastmattor på golvet, buckliga tapeter på väggarna, under, flera lager med tapet och papp. I taket, takpapp men så ful att den bara var att riva ner.



En byrå som lämnats kvar av den förra ägarinnan.

Grannen berättade att den förra ägarinnan gärna hade sett att nån av barnbarnen tog över den, de tyckte den va ful. Själv så gillade jag den så den fick ett nytt liv hos oss : ) Där den står har den alltid stått och står än idag.


Här har vi börjat att pilla på tapeterna i vårt blivande sovrum.

Vi hade en helt hus att städa och röja ur då mycket lämnats kvar. Allt delades upp i tre högar; slänga, spara och kanske... De två första månaderna sov vi i en bäddsoffa nere i vardagsrummet tillsammans med 6 hundar, ja de låg på golvet i och för sig ; ) Efter två veckor av tittande i bodar, garderober uthus och skrymslen så sa jag till mannen att nu jädrar sätter vi igång, min rygg går av i bäddsoffan. Jag vill ha ett riktigt sovrum!



Under takpappen fanns det pärlspont.



Bakom flera lager av tapet och papp så fanns det träväggar, till största delen av pärlspont.



Att riva loss tapet kan vara kul om det lossnar i sjok. Men tyvärr så fästes gamal tapet och papp med nubb. Jag vet inte hur många tiotusentals nubb/pappspik som jag dragit ur detta hus väggar. Men det blir nog några kilo. Man tänker inte man bara gör och sen svär man emellan åt när man stannar upp och tittar på arbetet och inser att man inte alls har kommit så långt som det känns...



Men för varje ny grej som avlägsnas, för varje hinder man tar sig förbi så ökar spänningen och glädjen. Allt slit kommer att ge resultat, så småningom.


Det gäller bara att orka hela vägen. Har man väl börjat så finns det ingen återvändo.



När nubb, papp och gamla tapeter är borta så har man en stunds njutning framför sig. Äntligen så är det skitgörat över. Mannen ville ha spotar och jag sa inte emot, inte så mycket i alla fall. Han monterade dem själv så...



Jag påbörjade nästa jobb, att spackla igen nubbhålen och slipade väggarna efter det.



Vi beställde linoljefärg och satte igång att måla vårt sovrum. Första lagret strykes på tunt och skall torka en evighet, kändes det som. 4 gånger målades väggarna med vit linoljefärg. En vecka nästan emellan varje strykning fick färgen torka. Under tiden så mådde mannen konstant illa (han tål inte färgen) och jag gnällde över bäddsoffan i vardagsrummet ; )



Innan sista strykningen på väggarna så rev jag upp golvet. Under plastmattan fanns masoniten och under denna så låg det gamla grangolvet.



Vi beslöt att ha grangolvet kvar, slipade det bara lite lätt och målade det grått med 3 lager.




Så här blev det och jag måste skryta lite, jag är väldigt nöjd. Det lilla lite mörka sovrummet känns dubbelt så stort. I morron ska jag lägga in lite bilder på hur vi har det i sovrummet idag.


*******




måndag 13 december 2010

Tova? Karda? Spinna?


Jag är så sugen på får och kan bara inte släppa tanken på att få jobba med ull i någon form, detta fantastiska material. Mannen här hemma sa inte nej till höns och min förhoppning är att han inte säger nej till får heller. Det är inte aktuellt nu men någon gång i framtiden så ska jag ha mina får och lamm. Jag har en plan, eller jag har många planer för framtiden. Efter världens kortaste telefonmöte som varade i 5 minuter så var morgonens viktigaste saker avklarade. Nåt är på gång med min tjänst men ingenting är spikat ännu.



I brist på får så får man öva på det man har, i detta fallet mannens huvud. Han kör sen några år tillbaks helrakad skalle av praktiska skäl och kanske för att det börjar bli lite tunt också på toppen ; ) Men på senaste tiden så har det slarvats och en rätt så rejäl kalufs hade etablerat sig på huvudet. Efter att jag påpekat för mannen att han började bli gråhårig så tog han fram rakapparaten och jag hjälpte honom att avlägsna de synliga tecknen på att han inte är 20 år längre *s* Med sån fin ull så är det nästan synd att man inte kan göra nåt mera vettigt och osnuskigt med det än att suga upp det med dammsugare.



Nu får mannen ha mössa, annars blir han kall om öronen ; )

*******