Snålskjuts.

För ett par dagar sen så gjorde jag rent hos hönsen, sen var det kaninernas tur och där hade jag även ett par hannar som skulle klippas. Hos hönsen så finns det en tuppkyckling som är född i kläckare och han är den enda som blivit kvar av de syskon han hade. Alla andra har fått nya hem. Han är inte välkommen bland de stora eller de lite äldre unghönsen. Inte ens hos hönsmamman som har egna ungkycklingar som bara är någon vecka äldre än honom får han någon sympati så han ränner efter mig. 

 

Är ytterdörren öppen så hör jag honom snart i hallen... när jag bytte hos hönsen så var han överlycklig och sprang i vägen hela tiden. Likaså när jag höll på med kaninerna. Att klippa en kanin som sitter på ett trimmbord och när som helst kan få för sig att hoppa ner... med en super intresserad ung schäferdam som ligger i gräset och glor är nog för att ha alla sinnen på helspänn. Att dessutom ha en knäpp tupp vid fötterna, tätt som ett pingvin ägg det kräver en ballerinadans av kängorna så att knäpp liten tupp inte blir skadad. Jag väljer att ignorera honom så kanske han kommer på bättre tankar. När kaninerna var klippta så var det dags att dra ner skottkärran till gödselstacken och tömma den, med följde glad ung schäfer glatt skuttade och tokig liten ung tupp...Synen när jag sneglade bakåt på dem båda var lätt absurd.

Tokig tuppkyckling försökte att gena genom det höga våta gräset för att hinna med. Han har vare sig särskilt långa ben, inte heller är han flygkunnig så han kom ju liksom lite på efterkälken. Upp till hönshuset igen sen fick han åka snålskjuts i kärran då han blivit både blöt och ledsen av äventyret. Jag är inte helt okänslig men ungefär där går gränsen, in i hönshuset med honom igen för han är varken hund, kanin eller människa. Eventuellt så är han mat lite senare i livet :)

Trevlig onsdag!

 

*******

Rödlökskal, nystan nr:2

I samma färgbad som det grå ull/angoragarnet så gick även detta. En liten härva beige ullgarn. Beta med alun gjorde jag direkt i färgbadet. Det fick en rätt intensiv färg som jag inte blir helt klok på. Absolut inget för mitt öga att vila ögonen på men kanske som inslag om man stickar nåt mönster. Garnet ser stadigt ut, nästan lite repliknande hårt ut men det är faktiskt ganska mjukt. Om jag inte blandar ihop allt nu så tror jag bestämt att det är ull från Värmlandsfår.

**********

Färgat med rödlökskal.

Helgen kom och helgen gick, swichhhhh! Så var den över. Jag spann klart kaninullen och fårullen som jag blandat. Garnet blev sådär. Inte så att det var fel på fibrerna utan snarare jag som på nåt sätt inte blev helt nöjd. Garnet kändes oinspirerande när det blev till i mina händer. Fick ihop en härva på 125 g som var grå och drog igång ett färgbad på lördagskvällen. Trodde jag skulle hinna klart innan sambon kom hem. Han var tävlingsledare på klubben under hela dagen så jag härjade fritt med grytor och ammoniak. 

Han kom dock hem när ammoniak doften låg som tyngst

över köket och vände i dörren ;) Ja jag rekommenderar inte att man färgar och använder ammoniak inomhus. Det är inte bra på något sätt... egentligen, trots öppna fönster och ytterdörren på vid gavel. Doften av hårsalong kändes nog nån kilometer bort. Som färggivare hade jag rödlökskal som jag kokat ur kvällen innan. Den mängd rödlökskal jag samlat gav mig en mycket mörkröd, nästan brun färgmättnad i badet. Det gråa garnet fick en gröngul ton som är ruggigt ful enligt mig. Nej jag är inte nöjd. Jag lever med härvan ett tag men kommer förmodligen att färga om den i någon trevligare nyans. I går var vi i Kalmar och på vägen hem rastades hundar i en "ny" skog där jag hittade ytterligare några färgspindelskivlingar. Det är sådant man blir glad av och
kanske härvan kommer att färgas med dessa :)

Ha en bra måndag!

*******

En blommande plätt.

Stackars bortglömda blomma. I vanliga fall så är plättar i luften min specialitet. Jag brukar alltid få dem hiskligt stora och vackra. Så var det förr, innan jag flyttade hit. Kanske hade jag mer tid till mina krukväxter förr. Här är det små fönster i den mörka lilla stugan med heta element under alla fönsterbrädor om vintern så jag har helt lagt ner krukväxter. De mår inte bra i en sådan miljö. Men denna lilla plätt följde med i en julkorg och när julen gjort sitt så hade jag inte hjärta att slänga plätten. Den lyckades överleva och i våras så ställde jag ut den och glömde bort den.

Den stackarn har haft det tufft. Våren var torr, inte mycket regn föll och jag hade kort minne och gav den sällan vatten. Sommaren gick i samma tema. Mycket värme och få droppar vatten... Det växte ut nya rankor och små söta löv som jag fick klippa ner hela tiden eftersom de torkade ihop. 

För ett par veckor sen fick den flytta in. Nu står den i ett fönster och försöker överleva. Den har till och med börjat att blomma, stackaren. Jättesöta blommor som ser ut att var gjorda av mjölkfärgat glas med ett litet frö i.

Jag borde ge den en chans och ge den lite kärlek, kanske lite ny jord : )

Trevlig lördag!

******

Tar fram fulgarnet ur gömmorna...

Ett par vantar jag gjorde för ett par veckor sen. Det börjar bli dags att använda dem. Både om mornar och kvällarna så smyger kylan på en. Jag stickade av mitt växtfärgade garn. En tråd grönfärgat av brakvedsbär och en tråd var eklöv och bark. Resultatet blir en vante i olivgrön ton. Jag gjorde vantens skaft lite längre så att den väl skulle täcka handleden och en lite längre bit upp på ärmen. Som ett slag som kan vara både nervikt som på bilden eller vikas upp...

Slaget är stickat av ett förskräckligt misslyckat garn. Ett av mina första försök att spinna angora utan att ha en susning av vad jag höll på med. Det blev två singlar (trådar) som var på tok för hårt tvinnade eller knappt alls, tjocka pluppar överallt och sen till sist, ihop tvinnade utan rytm eller balans. För jäkligt helt enkelt. Sen har det legat i mina lådor som en ful påminnelse. Såg ett medvetet pluppigt garn som en riktigt duktig spinnerska hade gjort slag av på ett par vantar och fick en ide.

Plockade fram mitt skämsgarn, gjorde om det till två singlar och tvinnade om dem med en singel från mitt ekblad/barkfärgade garn. Det blev ju riktigt bra :))

Så nu har jag mig ett par varma vantar i vinter. De blev en aning stora så kanske jag försöker ge dem en tovad struktur i tvättmaskinen så att de även krymper lite. 

Trevlig fredag... jag funderar på en liten utlottning igen.

*********

En ny blandning.

Engelsmannen är framplockad och riggad. Han ska få hjälpa mig och blanda ihop dessa två fibrer. 57 g mjuk ull troligtvis någon blandras. Fibern är lång och väldigt elastisk men saknar helt krus och vågor. Den skall blandas med 57 g satinangoraull från mina kaniner. Att garnet blir mjukt tvivlar jag inte på men hur fungerar fibrerna tillsammans? Hur är de att spinna? Det ska bli kul att ta reda på det. 

Vem engelsmannen är kan du läsa här>>

Trevlig torsdag!

**********

Höstaster.

Lila höstaster, kanske inte bär min favoritfärg men den är hög och imponerande ändå. Den trivs här i den skyddande vinkeln från den lilla verandan. Att sambon tömmer ut vattnet från akvariet här gör nog också sitt till. Akvarievatten är världens bästa gödsel. Våra höstaster är över en meter höga och bredden på rabatten ökar varje år. Eftersom den så villigt sprider sig så har jag börjat att gräva
upp och skapa flera plantor som kan planteras på andra ställen.

När frosten har tagit de sista blommorna och fröställningarna börjar se trista ut då klipper jag ner dem. Då först så kommer jag åt att tvätta fönstren på utsidan :)

Eller så struntar man i att tvätta dem och tar det i den ljuva vårsolen istället,nästa år... innan rabatten vaknar till liv igen.

Trevlig onsdag!

****