lördag 26 november 2011

Det är inga kaniner jag köpt, det är apor...

Ljusglimtar från vår fattigmans kakelugn.


I dag har mannen varit på kontoret hela dagen och så blir det i morgon också. Så då får jag roa mig bäst jag kan på egen hand.

1. Grundmålat en skänk invändigt.

Check!

2. Göra en mindre lucka till hönshuset så att man slipper ha den stora dörren öppen.

Check!

Släpa fram de gamla hundgårdsektionerna som ligger och skrotar i ett buskage, de ska bli en inhägnad runt komposten så inte hundarna äter sig mätta där varje dag på kanin och hönsbajs. Vilket gör det renare inomhus då skägg och mustasch inte längre kommer att vara fullt av sågspån...

Check!

3. Laga riktigt god mat till mannen och inte som igår bryta ihop (av hunger) när köttet som jag låtit gå i stekpannan svalnat, rullades in i mördeg och in i ugnen inte var helt färdigt inuti när vi skulle äta : (

Mannen tog över i köket och räddade köttet från att åka ut genom fönstret.

Check!


Däremellan har jag jagat kaniner. Eller vad det nu är jag har köpt. Det ser i alla fall ut som kaniner. Men de beter sig som apor. Nåväl idag satte jag apo... kaninerna i varsin provisorisk utebur. Kompostgrindar ihopsatta rätt och slätt. De får bara vara där när jag är ute. Den svarta unga kaninen har redan visat sig som den Houdini hon är. Första gången i kompostburen så var hon snart på rymmen. Jag kunde för mitt liv inte begripa hur hon tagit sig ur. För inte kunde hon väl ha hoppat över?! Det var bara att sätta tillbaks henne i inhägnaden och vänta... Snart så visade hon hur hon hade gjort. Att köra huvudet igenom stängslet och sen kränga ur resten av kroppen var tydligen inga som helst problem. Men skam den som ger sig, jag är envis. Klädde insidan av kompostgallret med finmaskigt hönsnät. Den röda damen verkade inte lika smart, hon höll sig där hon skulle.


Andra gången de var ute så var det den röda damens tur att göra samma fint. Så även hennes "bur" kläddes in med hönsnät. Idag så satte jag damerna i sina inklädda burar. Hanen är lite för tjockskallig så han kan omöjligt köra igenom huvudet (hoppas). Sitter på knä i hönsgården med skruvdragaren i handen när en svart kanin kommer skuttandes för att hälsa... Vad i !!!!???

Kollade noga igenom hennes bur. Inga hål någonstans. Nätet satt tätt och var helt. Satte ner henne igen, höll ett öga på henne och det jag skruvade. Ser den lilla Houdinin hoppa mot överkanten på kompostgrindarna, ta spjärn med frambenen på nätet och häva sig över... En sån liten rackare. Satte tillbaks apan igen bara för att se henne göra samma sak. Släpade fram en stor masonitskiva och täckte hennes bur med den.


In och hämta kaffe, genom fönstret ser jag den röda apan göra exakt samma sak... Ny skiva släpas fram. Den täcker allt utom ca 10 cm på hennes bur. Hm, det borde funka ändå. Men har man nu köpt två apor så bör man täcka allt som går att täckas. Den röda hon visade sig kunna klättra och sen kränga kroppen genom hålet i taket. Det slutade med att jag drog en presenning över alla burarna. Ja bara taket då. Lite dagsljus kan de ju få ; )


Trevlig lördagskväll på er!


**************

3 kommentarer:

  1. Vilka uppfinningsrika kaniner du har!

    Ha en trevlig 1:a Advent!

    Kram Anne-Lie

    SvaraRadera
  2. Hihi, ser det framför mig :)
    Problemet vi hade när vi hade kanin, förövrigt en vit angorakanin som hette Gustaf, var att kråkorna tog sig in i hans bur och åt upp hans mat! Det löste mormor med att vrida nacken av en kråka, sen fick kaninen vara i fred..... hon var lite läskig min mormor.

    SvaraRadera
  3. Hej!
    - Läste vad du hade skrivit i ditt inlägg hos Eija / Norrfrid...Eftersom jag har samma åsikter som du, blev jag nyfiken på vem du var !
    - Måste säja att jag är glad att jag tittade in här hos dej...mycket roligt och intressant att läsa. - Såg att ni också bor så att ni varken har grannar eller gatlysen ;) Vi har pannlampor på när vi går ut med hundarna på kvällen..och stjärnorna och månen förståss när dom är framme !Ha det gott !
    Kram Anneli

    SvaraRadera