Vita krokus får mig att le : )))
15.47 Skrev ingenting igår utan dagen försvann bara och jag stupade i säng på kvällen. Tidigt på morgonen igår morse så tassade jag upp på övervåningen för att kika på golvet i sovrummet. Att träfibrerna skulle resa sig efter första målningen det visste jag. Men jag var spänd på att se hur mycket det rest sig. Det kändes som att gå på ett sandpapper när jag gick på golvet och det fastnade ludd från mina sockor : ( Hittade en träkloss och virade in den i sandpapper och började slipa av golvet, tänkte ta det värsta i alla fall.
Efter en stund så hade mannen vaknat på nedervåningen och kom upp för att se vad jag gjorde. Förklarade min slipmetod... men mannen ruskade bara på huvudet och sa; Ja det där lär ju ta en stund. Sen erbjöd han mig en av hans leksaker, en liten behändig slipmaskin. Jag slipade av hela golvet, dammsög det och våttorkade det. Bröt en kort stund bara för lunch som mannen fixade till. Sen upp igen. Vid 17 tiden var jag klar med golvet. Då var det målat en andra gång och jag var helt slut.
Gjorde misstaget att lägga mig i soffan en stund, jag kom knappt upp igen. Totalt ledbruten i hela kroppen. Det var smidigt att slipa med maskin, men varenda muskel hade ju fått vibrera med i timmar... När jag beklagade mig för mannen så kunde han bara hålla med, så är det att renovera. Sen babblade han på om att i morron så kan träfibrerna ha rest sig lite igen, men då hade jag slutat att lyssna ; ) Orkade inte med tanken på att kanske behöva slipa golvet en gång till. Resten av kvällen var det soffläge för mig. Rörde mig så lite som möjligt. Hundarna fick en super kort, jätte trist promenad till kiosken bara...
I morse vaknade jag och tog mig knappt ur sängen. Det kändes som om jag brottats med en traktor (mannen är oskyldig) Men upp för trappen till sovrummet kom jag och spänt tassade jag ut på golvet. Jaaaaa! Inget träfiber som stack upp, ingen sandpapper känsla, inget sockludd som fastnade på golvet : ))) Yes!
Bara att dammsuga av det, våttorka och måla det en sista gång. Sen kan vi flytta in våra grejjer i nästa vecka. Då har vi äntligen ett sovrum : ) Jag ville flytta in sakerna i morron, men tydligen ska man vänta ytterligare nåra dar. Att renovera är att vänta och jag är ibland lite för otålig.
Har väldans svårt att vara sysslolös.
Så i morse var det pysseldags. Mina krokus fick en kruka av en gammal tapet, en vit virkad duk och ett grovt snöre : ) Medans jag pysslade satt mannen i soffan och kollade på morron tv. Även han rätt stel. Han har drabbats av "fönstertittarsjukan " hahaha... Han blev eld & lågor i förrgår över detta med fönster. Ett nytt bortglömt fönster i sovrum nr2 satte fart på symptomen ; ) Nu vill han ha ett fönster i trappen upp på övervåningen, ett litet ett förklarade han. Tja för mig gör det desamma. Vill mannen ha ett fönster där så inte mig emot.
När jag var klar med min krokuskruka så satte jag mig i soffan hos mannen och sa, vet du vad. Jag har en ide. Jaha vad är det nu som skall släpas runt på sa mannen
Han brukar få hjälpa mig att släpa runt saker som jag inte kan flytta själv. För ett tag sen var det snickarbänken som skulle ner från brygghuset och bli köksbord. Alltså flyttade bänken(det tunga åbäket) in i köket och det bord vi hade flyttade ut till stallet... Allt frid & fröjd. Men när mannen jobbade i Stockholm så ville jag måla skrivbordet. Men där hade vi bla datan. Så jag fick baxa in snickarbänken i vardagsrummet och byta om så att datan hamnade på den och jag kunde bära in skrivbordet i köket för målning. När mannen sen kom hem igen så sa han snyggt. Nytt köksbord? Ja sa jag med det kan vi inte använda för det har inte torkat än. Så alltså stod vi och åt vid köksbänken : ) Efter 2 dar och sista påmålningen på skrivbordet så hade jag tröttnat på att stå och äta. Alltså bar vi upp skrivbordet på övervåningen där det kunde torka ifred. Mannen undrade över hur vi nu skulle lösa att vi inte hade nåt köksbord.
-Jo men gå ut och bär in det du ställde ut i stallet sist sa jag ...
Mannen sa ingenting, utan gick bara snällt ut och hämtade in det bord han burit ut för en vecka sen.
Jag ställde iordning stolarna, la på e duk och ställde dit en blomma. Se vad bra det blev sa jag, fint va!? Ja sa mannen men det vore bättre om du kunde bestämma dig... bära in och ut fram och tebaks.
Ja, men detta bord är ju bara tillfälligt det skall ut i stallet sen igen, sa jag.
Då gick mannen...
Nu satt jag alltså återigen här med "bära runt" planer. I gubb boden finns en gammal kökssoffa, den ska nog renoveras upp så småningom. Men just idag var det sol och jag tänkte att den skulle bli fin ute i solen. Så kunde vi sitta där och pussas ; ) Fast så sa jag i och för sig inte. Jag sa bara att det skulle va bra att ha den ute och sitta på i solen. Nja sa mannen, den kommer ju att ruttna...
I dag har vi suttit ute på kökssoffan och druckit kaffe i solen ; )
15.47 Skrev ingenting igår utan dagen försvann bara och jag stupade i säng på kvällen. Tidigt på morgonen igår morse så tassade jag upp på övervåningen för att kika på golvet i sovrummet. Att träfibrerna skulle resa sig efter första målningen det visste jag. Men jag var spänd på att se hur mycket det rest sig. Det kändes som att gå på ett sandpapper när jag gick på golvet och det fastnade ludd från mina sockor : ( Hittade en träkloss och virade in den i sandpapper och började slipa av golvet, tänkte ta det värsta i alla fall.
Efter en stund så hade mannen vaknat på nedervåningen och kom upp för att se vad jag gjorde. Förklarade min slipmetod... men mannen ruskade bara på huvudet och sa; Ja det där lär ju ta en stund. Sen erbjöd han mig en av hans leksaker, en liten behändig slipmaskin. Jag slipade av hela golvet, dammsög det och våttorkade det. Bröt en kort stund bara för lunch som mannen fixade till. Sen upp igen. Vid 17 tiden var jag klar med golvet. Då var det målat en andra gång och jag var helt slut.
Gjorde misstaget att lägga mig i soffan en stund, jag kom knappt upp igen. Totalt ledbruten i hela kroppen. Det var smidigt att slipa med maskin, men varenda muskel hade ju fått vibrera med i timmar... När jag beklagade mig för mannen så kunde han bara hålla med, så är det att renovera. Sen babblade han på om att i morron så kan träfibrerna ha rest sig lite igen, men då hade jag slutat att lyssna ; ) Orkade inte med tanken på att kanske behöva slipa golvet en gång till. Resten av kvällen var det soffläge för mig. Rörde mig så lite som möjligt. Hundarna fick en super kort, jätte trist promenad till kiosken bara...
I morse vaknade jag och tog mig knappt ur sängen. Det kändes som om jag brottats med en traktor (mannen är oskyldig) Men upp för trappen till sovrummet kom jag och spänt tassade jag ut på golvet. Jaaaaa! Inget träfiber som stack upp, ingen sandpapper känsla, inget sockludd som fastnade på golvet : ))) Yes!
Bara att dammsuga av det, våttorka och måla det en sista gång. Sen kan vi flytta in våra grejjer i nästa vecka. Då har vi äntligen ett sovrum : ) Jag ville flytta in sakerna i morron, men tydligen ska man vänta ytterligare nåra dar. Att renovera är att vänta och jag är ibland lite för otålig.
Har väldans svårt att vara sysslolös.
Så i morse var det pysseldags. Mina krokus fick en kruka av en gammal tapet, en vit virkad duk och ett grovt snöre : ) Medans jag pysslade satt mannen i soffan och kollade på morron tv. Även han rätt stel. Han har drabbats av "fönstertittarsjukan " hahaha... Han blev eld & lågor i förrgår över detta med fönster. Ett nytt bortglömt fönster i sovrum nr2 satte fart på symptomen ; ) Nu vill han ha ett fönster i trappen upp på övervåningen, ett litet ett förklarade han. Tja för mig gör det desamma. Vill mannen ha ett fönster där så inte mig emot.
När jag var klar med min krokuskruka så satte jag mig i soffan hos mannen och sa, vet du vad. Jag har en ide. Jaha vad är det nu som skall släpas runt på sa mannen
Han brukar få hjälpa mig att släpa runt saker som jag inte kan flytta själv. För ett tag sen var det snickarbänken som skulle ner från brygghuset och bli köksbord. Alltså flyttade bänken(det tunga åbäket) in i köket och det bord vi hade flyttade ut till stallet... Allt frid & fröjd. Men när mannen jobbade i Stockholm så ville jag måla skrivbordet. Men där hade vi bla datan. Så jag fick baxa in snickarbänken i vardagsrummet och byta om så att datan hamnade på den och jag kunde bära in skrivbordet i köket för målning. När mannen sen kom hem igen så sa han snyggt. Nytt köksbord? Ja sa jag med det kan vi inte använda för det har inte torkat än. Så alltså stod vi och åt vid köksbänken : ) Efter 2 dar och sista påmålningen på skrivbordet så hade jag tröttnat på att stå och äta. Alltså bar vi upp skrivbordet på övervåningen där det kunde torka ifred. Mannen undrade över hur vi nu skulle lösa att vi inte hade nåt köksbord.
-Jo men gå ut och bär in det du ställde ut i stallet sist sa jag ...
Mannen sa ingenting, utan gick bara snällt ut och hämtade in det bord han burit ut för en vecka sen.
Jag ställde iordning stolarna, la på e duk och ställde dit en blomma. Se vad bra det blev sa jag, fint va!? Ja sa mannen men det vore bättre om du kunde bestämma dig... bära in och ut fram och tebaks.
Ja, men detta bord är ju bara tillfälligt det skall ut i stallet sen igen, sa jag.
Då gick mannen...
Nu satt jag alltså återigen här med "bära runt" planer. I gubb boden finns en gammal kökssoffa, den ska nog renoveras upp så småningom. Men just idag var det sol och jag tänkte att den skulle bli fin ute i solen. Så kunde vi sitta där och pussas ; ) Fast så sa jag i och för sig inte. Jag sa bara att det skulle va bra att ha den ute och sitta på i solen. Nja sa mannen, den kommer ju att ruttna...
I dag har vi suttit ute på kökssoffan och druckit kaffe i solen ; )
Härlig läsning varje gång, ni verkar vara gjorta för varandra, duktiga ni är och grejar!
SvaraRaderaVårhälningar: Pling
Ja vad ska man med en riktigt bra man till om han inte kan bära..?
SvaraRadera