söndag 31 mars 2013

I krig med naturen.

 Jag ligger i krig med naturen, vissa delar av den lär jag förlora. Ta vintern till exempel, den tar ju aldrig slut någongång. Jag skottar och skottar för att försöka hålla den borta från ytterdörren. Men det fortsätter bara att dimpa ner snö. I förrgår ytterligare ett lager som gjorde att all barmark försvann.

 Och så var det räven som var på besök för några månader sen och i princip bet ihjäl alla mina höns. Den lämnade 4 stycken kvar. Självklart inte rävens fel utan mitt som möjliggjorde för den att ta sig in. Det lär aldrig hända igen. Jag hade den rännande på nätterna ett tag men efter som den inte kommer åt vare sig kaniner eller höns så slutade den komma. Eller så har den råkat på nån jägare eller blivit påkörd. Jag bryr mig inte om vilket är bara glad att mina djur är säkra. Räven kan hålla sig i skogen så det så.

 Naturen är snillrik, man får se upp ibland för faran kommer även där i från. I höstas strök en höna med då ungfåglarna tränade. Jag är nästan säker på att det är ormvråk och inte duvhök. På våren så etablerar sig föräldradjuren här omkring, föder upp sina ungar som sen på hösten lämnar boet och skall stå på egna ben. De vuxna djuren har hittills inte visat något intresse för hönsen men ungfåglarna som är lätt förvirrade kan försöka jaga ett så lätt byte som en höna. Sen rovfågelsattacken så ändrade jag rutinerna när det gäller hönsen så nu hoppas jag att jag inte mister någon mer djur till dessa predatorer. Alla rovfåglar är vackra, men de ska ge fan i mina djur.

I går så var det dags igen. Sambon står vid fönstret och säger kolla, kolla! Jag hör på hans upphetsning i rösten att det är något särskilt och jag spanar djupt in i skogen, låter blicken vandra...
-Nej inte där säger sambon. Vid boden, precis vid väggen och just då ser jag den, nästa jädra mördare på MIN gårdsplan!!!

Ena hjärnhalvan noterar hur fin den är och registrerar hur privilegierade vi är som får bo så här mitt i skogen och har möjlighet att få se vilda djur så nära. I den andra hjärnhalvan hissas den röda varnings flaggan med en jädra fart. En iller, en av de allra värsta j*vla hönsmördarna som finns!!! Nu delar även den första hjärnhalvan samma uppfattning om illern trots att den är vacker och läget gås igenom. Hönsen... hur är det med hönsen??? Dörren till hönshuset står på vid gavel, där inne sitter de i olika avelsgrupper men inhägnaderna är gjorda av kompostgaller. Hönsgården som man måste ta sig in i för att komma in i hönshuset är ju en hundgård... hur stora hål behöver en iller för att ta sig in? Något säger mig att de behöver inget hål alls, det räcker med en glipa!

Rekord att få på sig stövlar och jacka sattes det igår. Jag tror att illern försvann in i en av bodarna, hundarna markerade där innan jag tog in dem igen. Terrien var väldigt upphetsad men jag kände inte för att laga liten hund efter ilsket illerangrepp. I boden finns sjukt mycket bråte som vi inte orkade riva ut för att jaga bort en ev gömd iller. I  stället så satte vi igång med aktiviteter ute + 5 lösa hundar... Tanken var att skrämma skiten ur illern och göra våran gård så ogästvänlig som möjligt så att den aldrig mer visar sig här. Sambon drog i väg med bilen till byggmarknaden och jag gick med tumstock och mätte hål och springor efter att ha googlat på iller...

Vi har nu inte ett enda hål i vårt hönshus. Alla  springor är tätade. Saker som stått mot väggen på utsidan som kan användas som språngbräda eller annat är bortplockade. Återstår bara släta träväggar (skivor) Jag såg över kaninburarna också men det skall inte gå att ta sig in till dem. De har bla svetsat putsnät. I dag skall en nätdörr till hönshuset tillverkat. Så att jag kan ha dörren öppen men ingen iller kan komma in. Ingen iller eller något av de andra 8 odjuren i samma familj som smyger runt i våra svenska skogar. Om nu bara den förbannade vintern ville ge med sig också så att vi kan sätta fart att bygga nya hönsgårdar till hönsen.

Här råder just nu krigstillstånd mot naturen och dess invånare så ni får ursäkta mitt språk i detta blogg inlägg men jag blir verkligen upprörd på naturen. Fan jag är ju snäll ju, miljövänlig och allt, så varför skall detta hända mig ; )

**********
Dagens bilder har jag snott på nätet.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar