Trädgårdsfredag!

Våra sommargäster har flyttat ut. De drar nog snart till varmare kvarter. Kanske kommer de tillbaks nästa år. I går var det röj av det sista som är kvar av sommaren i vår trädgård. Jag har dröjt med att ta in utemöbler, tömma krukor och städa upp, inte riktigt velat inse att det är över nu...
Men igår så var det dags, efter två nätter med frost på morgonen så har även jag blivit övertygad. Sommaren är slut, tyvärr. Hösten har kommit och drar nu även den bort för att ersättas av mörker och kyla, burr.

Klippte ner sparrisen och täckte den med granruskor, hoppas få njuta av färsk sparris i vår igen : ) Kryddorna klipptes ner och täcktes. Bilden högst upp till höger visar en krydda som jag tappat etiketten på, den försvann redan i butiken och jag kan inte komma på vad det är för nåt. Luktar och smakar starkt, tar över. Jag tänker lakrits eller Pernod när jag känner doft eller smak. Nån som vet vad det är?
Det lilla drivhusfönstret som byggdes i vår, har städats ur. Det gav oss 5 tomater, hoppas på betydligt fler nästa år hahaha. Paprikan ska få plats där också, nästa år... Som handtag till de två fönstrena tog vi de gamla handtagen från grillen som skulle slängas.

Nya knölar sätts i jord : ) Nåt som har vuxit här utan inblandning från kollarverna är Jordärtskockorna, de står fortfarande gröna och ståtliga i full majestät. Ännu hittar jag inga knölar stora nog att skörda, men jag har tid. Jag väntar. Passade på att gräva ner ett par kockor till när landet ändå skulle gå i vila. Knölarna ska tydligen klara vintern här nere liksom vitlöken.

En klyfta ger en vitlök har jag hört. Men vad händer om man planderar de där runda hela vitlöken? Det får jag se i vår för just såna har jag petat ner i myllan. Samma regel kan ju knappast gälla här; En vitlök ger en vitlök?

Precis allt har inte kållarverna mumsat på. Majrovorna eller blasten som stod i landet fick nu hönsen. Av majrova syntes intet : ( Men hönsen blev glada. Salladen har fått vara i fred så den har vi ätit av. Jag sådde nåt som heter sandsenap, smakar lite som Ruccola och DEN hade larverna ett gott öga till, men jag lyckades hålla de jävlarna kort. Sandsenap är perenn så vi syns till våren igen hoppas jag.

Ute med mig så var självklart hundarna, men hon Anna som sitter på det gamla brunslocket är ingen hund, hon är min skugga. Var jag än är så sitter hon bredvid : ) Hon är tålmodig hon, trots att hon är blöt, lite frusen och helst vill gå in, sitter och gäspar.

***************************