fredag 7 december 2012

Slowfood.

 Ja nog tycker jag att ett riktigt surdegsbröd passar under namnet slowfood. Det tar ju en stund att förvandla till bröd, men vilket bröd! Så gott, så saftigt. Hållbart och nyttigt är också bra ord att använda när man pratar surdeg : ) Min surdeg startade jag för lite drygt någon vecka sen i en plastburk med lock. Efter 3 dar så bubblade den fint, luktade syrligt och blev matad med lite ljummet vatten och några deciliter mer mjöl. Jag är inte så noga, jag går på känsla. Efter någon dag till så matades degen igen. En del har svårt att få surdegen att jäsa, så hade även jag men jag har klurat ut ett eget sätt. Använd betydligt mer surdeg än de där 1-2 dl som brukar nämnas i recepten. Jag har minst 4-5 dl surdeg som grund. Sen jäser jag degen under natten i en bunke med bakduk över. Så särskilt varmt brukar jag inte ställa bunken. Det är drag som skall undvikas. Vanliga degar känns ju väldigt varma och goa när de jäser. Denna stod kall och död i sin bunke men jag observerade att den hade höjt sig en aning innan jag gick och la mig, alltså fungerade den normalt. I morse var den som vilken jäst deg som helst, det vill säga dubbelt så stor som igår : )

Jag satte ugnen på 250 grader. När ugnen var varm så stjälpte jag upp degen på bakbordet och arbetade snabbt ihop den till ett stort bröd. Surdeg tycker inte om att bli knådat för mycket, sen la jag degen i en stor form med kanter som går att ta bort. Man ser direkt att degen flyter ut något. Sen rätt in i ugnen, sänkte värmen till 150. Detta är viktigt. Surdeg vill inte heller ha det för varmt. Hettan gör att jäsningen kommer igång, men sen ska det gå långsamt. I min ugn på 150 grader i nästan 1 och en halv timma. Då blir det ett fint jäst bröd som smakar gudomligt. Det här är ett av mina sätt att baka med surdeg på.

 Medans brödet svalnade så tog jag hundarna på en liten promenad. Kan bara konstatera att jag är insnöad. Denna väg tar sig endast vår 4 hjulsdrivna bil fram på och den tar sambon till jobbet. Den lilla franska brödbilen skulle vara ungefär som att åka pulka med tanke på den minimala mark frigången som den har. Nåja, behöver jag hjälp får jag väl larma hemvärnet. Kan ju bjuda gubbarna på hembakt som tack  ; )

 Hur vackert man än pyntar inne så finner man det vackraste pyntet ute.

 -13 och det gnistrar i solen. 

 Jag var egentligen sugen på en kopp varm choklad när jag kom in igen, men tyvärr så fanns det bara en liten skvätt mjölk kvar i kylskåpet och nja, tror inte man kan kalla in hemvärnet för den lilla tjänsten.

Det fick bli en kopp med mynta te istället. Vilket var väldigt gott. Skördade ju en hel del mynta under hela sommaren och långt in på hösten så lagret är fullt.


Ha nu en skön fredag och ta hand om er och varandra där ute i kylan : )

**********

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar