December och framför allt januari har varit tungt. Vi har mist en del som stått oss nära. Januari har varit särskilt tuff då vi tvingats ta en del tuffa beslut. Därför har det inte heller blivit så mycket bloggande den sista tiden. När väl chocken över vissa händelser lagt sig så fanns det liksom ingen lust till att skriva något. Jag väljer att ligga lite lågt med vad som har hänt med hänsyn till andra inblandade, men så ont som det har gjort i hjärtat var det länge sen jag hade, tårarna har liksom inte velat ta slut. Och även nu när jag skriver detta så blir min blick suddig. I bland är livet lite väl tufft.
Tur det finns en och annan glädje också : )
Man får stoppa näsan i pälsen på en fluffig kanin och torka sina tårar.
*****************
Djur är bra på att trösta! Jag grät i en höna tidigare i höstas. Hon var mekännande, om än rätt förvånad.
SvaraRaderaHoppas livet snart vänder till det bättre för dig!