I går var jag med om ett fantastiskt roligt äventyr. Sofie och Peters alpackor på Högalundsalpackor skulle klippas och jag fick vara med som någon sorts hjälpande-vara i vägen- ställa hundra frågor person :))
Momentet klippning är ingenting en alpacka gillar. Med lite övertalning, en fast men mild hand så välter man omkull dem på klippbordet och
en person ansvarar för huvudet. Håller man det nere så har alpackan svårt att resa sig igen. Och vem vill inte vara ansvarig för den delen av alpackan. En fin chans att komma dem riktigt nära och få krama om dem. Tyvärr så tycker alpackan själv inte särskilt mycket om den här närheten. Trots att de är så flockbundna så ingår inte att bli kramad av människa som något naturligt.
Alpckan läggs på sidan, klipps enligt konstens alla regler, vänds över på mage, om det inte är ett dräktigt sto förstås. Liggandes på mage så klipper man ovan sidan av ryggen och ner på låren.
Alpackan spänns fast i alla fyra benen på klippbordet och sträcks ut. När man nu ändå har dem liggandes så passar man på att klippa klövarna (?) på dem... och kollar tänderna.
Ljuvlig ull!
En hel fäll, dvs hela rygg ullen, ner på sidorna och ut på den översta delen av låret. Det är den delen som är finast. Klass 1 ull.
Här ett försök att ta ut fällen just så, i ett stycke.
Det är inte samma vita alpacka på bilderna. De är bara slumpade från en heldag med alpackklippning. Här har en av dem just släppts fri från repen på klippbordet och vänts på fötter igen :)
Jaha och vem är du?
Vill man nu inte ha en vit alpacka så kanske man kan skaffa sig en brun (jisses vilken chokladpralin detta var) eller någon av de andra 100 talet färger som finns.
Den har bruna chokladen är bara mmmmmmmmm
De låter de här djuren. Jag har aldrig hört dem förut. De mumlar, låter både mysigt och bisarrt på samma gång. En nöjd alpackaflock är en tyst alpackaflock. Att de mumlade när vi var där är inte så konstigt, det blir oro när det är klippdags.
Den här tänkte jag sno. De hade säkert inte märkt något ;)
och så denna bild. Skitsöta små ponnygrimmor på rad. Hahaha till de fullvuxna packorna. Ja halledudande mig va söta de var.
Även jag stal en kram igår.
Sist klipps huvudet så att de har en hyfsad sommarfrisyr nu under den varma årstiden. Ja den var en rolig dag och jag kom hem med en massa information i huvudet och en kamera full med bilder.
Tack snälla Peter och Sofia för att jag fick vara med och vara i vägen och tack Lena + barn för trevligt sällskap och de andra händerna som var med och hjälpte till.
Jag har en säck alpackaull ute i boden att roa mig med fram över :))
Trevlig söndag!
****
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar