Min julklapp.

Blå Satinangoraull från svart kanin och vit ull från Alpacka.

Jag har letat efter en spinnrock i flera månader och har önskat mig en i julklapp. Att köpa en helt ny kostar ett par tusenlappar och det tycker jag får vänta tills jag kommit igång mer. Nej en begagnad i bra skick är vad jag letat efter. Det var visst svårare än jag trodde att få tag på. De flesta begagnade som säljs har används som prydnad, barnen har lekt med dem och de är ommålade tusentals gånger. Sen så fattas det ofta delar och ja jädrans vad jag gnäller ; ) Sen är jag inte helt hundra på hur de ska se ut heller. Det finns så många olika modeller och jag är väldigt osäker på om jag reder ut på plats att se om alla delar finns med. Visst, flera delar går ju att köpa till om något skulle fattas.

Men igår så fann jag en och sambon och jag kastade oss in i hans bil och styrde kosan mot spinnrocken som var till salu för 200 kronor! Helt oanvänd, omålad och i ett jättefint skick. I 15 talet år hade de haft den som prydnad i vardagsrummet, köpt av en "gubbe" som tillverkade både gungstolar och spinnrockar. Nu är den min, min julklapp från sambon : )

Naturligtvis så gick inte "rocken" in i bilen (sambon kör litet fransk brödbil med två sätet fram och hundburar bak, där andra har verktyg) men jag vägrade lämna kvar den och hämta den med min bil någon annan dag... Spinnrocken åkte flott i passagerarsätet med bälte på för säkerhetsskull. Själv hoppade jag in bak och knöcklade in mig i hundburen, sambon stängde och låste in mig. Inte det mesta bekväma jag upplevt men spinnrocken fick vi ju med oss i alla fall, det var det viktigaste. Sambon tyckte det var muntert värre; Blir vi stoppade av polisen säger jag bara att jag har spinnrocken fram och harpan bak ...

Idag har jag övat på min fina "rock". Det tog mig närmare tre timmar att fundera ut hur den skulle träs. Var nästan färdig att ge upp innan jag fick kläm på det. Kvällen kommer att spenderas på nätet. Jag ska leta mer info om spinnrockar och hur man gör med dem : )

Ha en trevlig torsdagskväll alla!

******************

Hemmagjort smör.

Hemmagjort smör.

Vill på en gång slå hål på en myt som förföljer oss när vi är små och säkert också långt upp i mogen ålder, tja även de övermogna kommer säkert att förvånas över min upptäckt ; )

Minns ni när man var liten och fick börja hjälpa till i köket? Det var relativt riskfritt att placera en skål med en visp i framför barnet. Inte mycket kan gå fel, inget kan bli bränt eller skada barnet. I mitt fall var det att vispa grädden som blev de första övningarna i köket. Ett mödosamt och rätt trist arbete. Bättre och roligare blev det när elvispen fick börja användas, now we talking! Under hela denna utvecklingsperiod har det tjatats om att; Vispa inte för länge då blir det smör... och mor har hållit ett vaksamt öga på en och grädden. Själv har man nervöst och vördnadsfullt avbrutit sitt visande ideligen och frågat; Är det bra så här, det är väl inte smör?

Till er alla där ute som fortfarande tror att ni av misstag skulle råka vispa grädden till smör, ni kan vara lugna. Det är en myt att det blir smör så fort. Det blir en hårt vispad grädde, men inte smör. Jag vet, för jag har gjort eget smör : ) Det tar en väldans lång tid att vispa tills det blir smör. Man vispar och vispar och vispar. Grädden blir mer och mer hård, man börjar misströsta och sen plötsligt så släpper den vasslen och smöret bildar en egen klump. Häll av vasslen och i med lite salt efter tycke och ev någon krydda om man vill ha annan smak på härligheten.

Jag vispade upp en halvliter grädde. Det blev nästan ett kvartskilo smör. Mannen påpekade att det var dålig ekonomi i det smöret. Med tanke på kilopriset. Grädde per liter är dyrare än köpesmör per kg.

Men jag slog i alla fall hål på en myt, ungarna kan gott sättas att vispa grädden och föräldrarna kan sluta oroa sig för att det ska bli smör, barnen lär ha tröttnat innan dess...

Tjing på er!

************

Hyacinter i taket.

Jag vill ha Hyacinter i massor, jag älskar doften av dem så här vid jul. Till våren så kan de planteras ut och då kommer de att blomma om. Efter ett par år så är de inte lika stora som de var från början, men blommar snällt i rabatten : )

Jag fann ingen plats för Hyacinterna så jag satte helt sonika lökarna i en ampel med lite mossa och timotejhö i. Det blev himlans gulligt. När de sen växer och får sådär långa stjälkar så kommer de att hänga över kanten på ampeln. Tror det blir bättre än att de står ostadigt på bordet : )

********************

Höstbilder från förr.

Har letat fram några bilder som jag tagit vid ett av mina favoritställen, en av Sveriges vackraste platser enligt mig. Fituna utanför Stockholm. Här har jag gått i många många timmar med mina hundar, badat och haft det super mysigt. På dessa bilder är det höst, men ändå så badar hundarna och jag har kaffe i termos med mig. Ett par timmar i den här miljön, helt ensam och man är på banan igen med fullladdade batterier : )

Skönt sen att komma hem och värma upp sig i en mysig pläd : )

När jag tittar på bilderna så saknar jag min gamla kamera, frid över dess minne. Den var verkligen kanoners att fota med. Tills den gick sönder.

Ha en trevlig fortsättning på eran dag.

************

Julmarknad i Bubbetorp.

I gråväder och snålblåst med en och annan väl frisk vind så var vi på julmarknad i Bubbetorp http://www.bubbetorpsjulmarknad.se/

Jag höll på att frysa ihjäl. Mannen sa, nu ska vi ut på en hemlis, ja jag vet att du inte gillar överraskningar, men klä dig för väder och vind. Klädde mig i vad jag trodde var lämliga kläder men tog naturligtvis inte med mig vantar eller halsduk : ( Mina handledsvärmare av angoraull hade ju suttit som en smäck i detta väder, men nu låg de hemma istället och gjorde ingen nytta.
Forsen som rinner igenom gården med bla en laxtrappa
Dörren in till bagarstugan. Där inne var det varmt och gott. Varmt för kroppen och gott för gommen. Det eldades i den stora vedeldade bakugnen och bakades bröd. Stenugnsbakat bröd är mmmmmmmmmmmmmm!
Alla husen runt den kringbyggda innegården var försedda med rikligt med granris och ur alla tak"gluggar" tittade tomtar fram. Här är det nog tomtemor i jätteformat : )

Två damer i bagarstugan.

Ja vi har ju haft storm så granris och kottar finns det gott om i skogarna

Det mysiga var i alla fall, trots det hårda vädret att gården har en massa stora ekonomibyggnader så många av försäljarna fanns inomhus. Så att man kunde gå in och värme sig lite själv också : )

Kransar från studenter som går trädgårdsprogrammet/högskola. Det är våra blivande trädgårdsmästare.

Även dessa jularrangemang är från de blivande. De höll till inne i en byggnad där det var varmt och mysigt. På väggen visades stillbilder på en storbildskärm på elever i trädgårdsarbete... Plötsligt dök sambons kusin upp på skärmen : )) Lite kul. Hon är färdig redan och driver eget idag.

Gårdens vinkällare innehåller flera fina rum med vitkalkade stenväggar. Inget vin där idag men många försäljare med stånd

(kan man skriva så !?)

Ull från Alpacka

Det var inget vidare att fotografera utomhus, mina fingrar ville inte medverka. Denna bild tog jag just för att jag tyckte det var en så kulig ide. Något för dig som har hund som fäller, eller dig som på annat sätt har tillgång till päls som du inte behöver. Snurra en grov ståltråd och lägg ullen, pälsen i den till fåglarna på våren. Helt säkert mycket uppskattat : )

De här kunde jag bara inte motstå. Hade ett jätte bra prat med husse och matte till dessa Alpackor. Fick mycket bra information och knöt lite kontakt där.

Ja, jag fotar ju kanske inte det man skulle titta på här inne...

Men denna jättefina lampa i original skick med ledningar i bly och isolerknoppar i porslin var bara så läcker. Den hade fått hänga kvar trots att belysningen här inne i övrigt var toppmodern. Här inne på gick en konstutställning. Men som sagt jag är intresserad av annat ; )

Har man varit på en julmarknad och sett utbudet så har man sett allt höll jag på att skriva. Men i alla fall jag såg inget nytt direkt förutom dessa söta änglar. Och det är hantverk och matstånden som jag är mest intresserad av. Kulört kulor och glitter passerar jag förbi. Det måste va nåt extra för att jag ska haja till.

Forsen med laxtrappa

Sötast var ändå denna julnisse. Helt bedårande. Han charmade barnen medans de utklädda tomtarna (människor) med sina konstiga masker för ansiktet nog mest skrämde. Just dessa tomtemasker har jag aldrig begripit mig på, man får ju mardrömmar ; )

Ha en fortsatt skön lördagskväll och i morrn får ni ha en trevlig andra advent!

***************

Laga mat i upphettad plast?

Vi har en liten kyrkogård på vår tomt. Eller ett litet uppsamlingsområde för sånt som snart ska lämna oss och köras i väg till återvinningen. I går fick vi lite på fyllning i högen då två synnerligen opraktiska stekpannor fasades ut ur "mitt" kök. Kan verkligen inte med dessa teflonpannor, eller vad de nu har för modern beläggning. Hör prat om att man kan laga mat i dem utan olja eller smör. Ja det verkar ju fiffigt. Men att hetta upp en plastig belägning och sen laga mat på den, jag tvivlar på att det är särskilt nyttigt. Jag är skeptisk.
Sen vet jag inte om det beror på min antiinställning mot dessa beläggningar Men hos mig i mina händer så håller de inte länge. Trots att jag använder den värdelösa plastvispen (den åker också snart ut) och bara rör om med plast eller träslevar. Tittar man på bilderna så är de ju fortfarande jätte fina dessa pannor som nu går till soporna. Det måste ju bara vara världens slöseri på alla sätt att de inte håller längre. Den större har flera hål i beläggningen och skall därför inte användas, den mindre har utvecklat en rund botten. Dessa pannor är skräp enligt mig. Men sambon håller inte med, han gillar dem. Jag tog fram en gedigen gjutjärnspanna och förklarade att en sån köper du bara en gång i livet eller ärver sen kan den gå i arv i generationer...

Sen var diskussionen i full gång. Han hävdade att allt bränner fast i järnpannorna. Jag hävdade att han har för hög värme. Jag påpekade också att plastpannorna går ju sönder om du hanterar dem fel och måste slängas medans en gjutjärnspanna däremot är förlåtande. Skulle du behandla den lite ovarsamt så är det ingen fara. Den går alltid att få fason på igen, generation efter generation.
Någonstans där tror jag att sambon slutade att lyssna. Känner jag honom rätt så lär han köpa en ny panna med märklig plastbeläggning att laga mat på så fort han får chansen. Jag kommer i alla fall att fortsätta argumentera för gjutjärnet.

*****************
Har varit sena kvällar en tid då jag skrivit mina blogginlägg. Efteråt har det varit sängen direkt men i kväll ska jag kika in hos mina favoritbloggar. Det var ett tag sen : )

Julpynt i naturmatrial, det finaste.

Stormen har något gott med sig i alla fall för mig. Jag tror inte att skogsägaren här är lika glad. De om kullblåsta granarna har fullt med kottar på sina grenar, i vanliga fall för högt för att nås och förmodligen inte tillåtet att kapa grenar med eller utan kottar på andras träd. Men nu när de ligger på marken. Då passade jag på.
Hittade också en tunn skiva träd från avverkningen. Den passade jätte bra som bricka : ) En rot blev fin med ett rött snöre och lite snö på burk.

Alltsammans placerade jag i mitt jätte monster till kista. Men först så skulle kistan som är hur tung som helst gjord i massiv ek flyttas från lillstugan 200 meter till vårt hus i en lätt uppförsbacke. Jag slet som ett djur bara för att överhuvudtaget få ut kistan ur lillstugan. Det liknade nog mest en brottningsmatch när kistan stod på högkant i lillstugans dörröppning, jag lätt lutad mot den, både bromsandes och försiktigt tippandes den framåt Kistan huvudet högre än mig.

Men jag fick ut den och upp på en sån där trilla (som jag kallar det, fast jag vet att det heter nåt annat som jag inte kommer på just nu) Lyckades dra den fram till vår dörr och parkera den mot väggen. Sen var det bara att sätta två lister inuti på kortsidorna efter som kistan är enorm på alla håll, även på djupet. Jag får mer än väl rum att ligga i den : ) Sen sågade jag till ett par bräder som jag la på längden i kistan, som ett lock på en lämplig höjd. Så slapp jag fylla hela utrymmet med granris och fick en stadigt platta för det som skulle ner i kistan.

Det blev mest ting från skogen. Men ljuslyktan och det röda bandet samt den lilla duschen med snö på roten är ju köpesaker förstås. Kransen är hemmagjord och är ett bidrag från hönsen : ))

Nu är det sängen som gäller jag har en fin fin nackspärr, det kostar på att brottas med stora kistor.

******************