Gotlandsull på tork

I går tog jag en paus från spinnandet och satte mig och rensade gotlandslockar producerade i Ronneby :) Jag har haft lite svårt för denna ull eller inte svårt, lite kluven inställning kanske. När den sitter på fåret så säger den mig ingenting. Söta får, svarta ansikten, ull i alla möjliga ljusgrå-svarta nyanser. Lite trista, finns öööverallt. Verkar vara oerhört populära. Antar att det är kombinationen kött och användbara populära skinn som lockar. Själv så dras mina blickar mer åt stora fluffiga långhåriga rya fällar. Troligen jätte opraktiska i jämförelse med goltlänningens klippta korta mjuka krull. Och sen kan man ju säga att den vita ull jag är så förtjust i är verkligt dötrist. Ja jo ett litet hålla med här ifrån men den går ju att färga och det är det som lockar.

Nåja igår så gav jag gotlänningarna en chans. Ullen är mjuk, lockarna rinner som silke genom fingrarna och ändå så är denna ullen otroligt smutsig. Mycket hö och halm och lockarna är täckta av både det ena och det andra... Dessutom så får man all ull huller om buller av den enkla anledningen att de som har fåren har dem för köttproduktion, ullen är fri för den som vill hämta så jag har rotat i den stora ullhögen och försökt att plocka ut lite goa bitar ur fällarna. När allt jag inte vill ha i ullen rensats bort så var det dags för bad. Att borsta ur dessa lockar var det inte tal om, fåren är klippta i det härliga vintervädret som råder dvs spöregn.  Jag la ett par champinjonlådor med ull i blöt med lite ulltvättmedel i 30 minuter sen bytte jag sköljvatten ett par gånger. Nu ligger ullen på tork och jag tror att den blev helt ren. I alla fall från kiss, bajs och lera... skön hobby man har :))

Trevlig fredag!

******
Japp, jag vet att man även kan färga gotlandsull.