Återvinning av gamla ulltröjor.

 Rolig julklapp? Nya vantar till barnen?Eller bara ett sätt att vara klimat smart för sig själv och bidra med nåt litet?

 Om man nu inte kan sticka, eller för den delen har någon lust men kanske ändå vill ha nåt pyssel så hittade jag denna ide på nätet. Återbruk av textilier är inget nytt, de höll vi på med redan när vi hade skapat vårt första plagg av vår första ull. Helt enkelt därför att processen från ull till kläder tog så lång tid. Varje plagg var dyrbart och kunde ärvas om igen så länge det höll i hop och efter det så kunde det sys om till nåt annat och fortsätta gå i arv ett tag till. Ett plagg som man först klippt av fåret, tvättat, torkat, kardat, spunnet och sedan vävt det hanterar man inte hur som helst. Ett sådant plagg vårdas och sparas så länge det bara går.

 Så är det ju inte längre. Fast processen från ull till kläder är densamma. Med mer slitage på vår jord och så går det snabbare och det är ju bra... Eller inte. Att vi förlorat känslan för vad saker och ting är värda egentligen märks inte minst på hur vi hanterar just våra kläder. Man kan alltid köpa nytt.

 Fast lider man av min sjukdom som går under namnet OCD så gillar man att göra om och skapa nytt av det jag redan har eller kommer över billigt. En ulltröja som blivit för liten, har fel färg eller helt enkelt inte passar längre kan med lite fantasi bli till nästan vad som helst och få ett nytt liv.

Har man ingen ulltröja hemma så kan man alltid spana på loppisar. En tvätt i 40 grader tovar ytan lätt och krymper plagget lite. Är man ine nöjd så tvättar man engång till i 60 grader. Sen klipper man tröjan efter lämplig mall och syr sig ett par tumvantar, en mössa, ett par tofflor eller nåt annat kreativt.

OCD, denna mystiska sjukdom utläses Obsessive crafting disorder.

I morron ska jag visa min nya vinterkappa inköpt i veckan på loppis för 75 kronor och den är hiskeligt... lila!

Väl mött!

***************

Alla bilder är snodda från nätet