Den lite bortglömda frukten, den som växer på en låg buske i många trädgårdar, den som ofta används som marktäckare i parker och slänter i stadsmiljöer.
Den blommar vackert om våren och det finns många olika sorter, äkta, förädlade och förvildade. Blommorna går från vitt till mörkaste rött beroendes på sort.
Många sorter som dessa två har imponerande taggar så man bör plocka dem med varsam hand. Frukterna innehåller en massa pektin så de är fina att koka sylt och gele´på. De kan med fördel sitta kvar och bli frostkyssta några nätter, det tål de. De kan också plockas nästan mogna för att dra nytta av det naturliga pektinet i frukten. Utan tillredning så är dessa vackra frukter oätliga.
Rosenkvittern är bla sprängfylld med C vitaminer. Det höga innehåll av fenoler (antioxidanter) gör rosenkvittenprodukter intressanta som hälsokost. Eventuellt kan den antiinflammatoriska effekt som påvisats i djurförsök göra rosenkvitten intressant i naturkosmetik. Oljan från fröna har en mycket hög andel omättade och fleromättade fettsyror (runt 90% av fettsyrehalten) och bör därför kunna användas både som hälsokost och som hudvänlig fettgivare i naturkosmetik.
De vanligaste användningsformerna för rosenkvitten är de traditionella frukt- och bärprodukterna som gelé, marmelad och saft. Även sirap, torkad och/eller kanderad frukt kan framställas av rosenkvitten. Glass, parfait, sorbet och smaksättning i yoghurt har testats med gott resultat. Fruktvin (även mousserande fruktvin) och likör på rosenkvitten är vanliga produkter i utlandet, som har mer liberal lagstiftning om tillverkning och försäljning av alkoholhaltiga produkter än Sverige. I motsats till t.ex. äppeljuice brunfärgas inte rosenkvittenjuice vid kontakt med syre. Det är även möjligt att använda rosenkvittern i bakverk. Fruktköttet måste då tillredas utan kärnorna som annars ger en bitter smak.
En annan användningsmöjlighet vid gårdsförädling är att ersätta citronsaft med rosenkvittensaft i diverse recept. Utbytet av pressningen ligger dock enbart på 40-60% vid pressning av rosenkvitten utan användning av pektinas (upp till 70% med pektinas). Inte minst för ekologiska produkter kan detta vara intressant, dels för att ekologisk citronsaft både är dyr och oftast svårt att få tag på, dels därför att det kan vara ett försäljningsargument, att all frukt i produkten är lokalodlad.
Fast hos mig så kommer de kilon med rosenkvittern jag skördat i dag att bli traditionell gele´.
Några burkar till mig och några att ge bort : ))
Trevlig lördag!
****
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar