Lite att bita i ....

För den som äger ett brinnande intresse för att rädda ett gammalt hus och har en välfylld plånbok så kanske detta skulle vara nåt?

Utsikten från huset är inte helt fel...

Här om dan så tog vi hela hundgänget upp till Dalälvens strand igen. Det var ett tag sen vi var där och det ser lite annorlunda ut nu mot under de härliga sommarmånaderna då vi badade så gott som varenda dag där. Det är inte lätt att hitta badplatser där man kan ha med sig hund. En hund kanske kan smugglas in men sex stycken...

Här längs denna strand så badade bara vi och våra hundar. Inte var det någon skön sandstrand inte, klippig och stenig men det fick duga. Här kunde man vara ifred och inte behöva vara rädd att hundarna skulle skrämma någon hundrädd badare.

Denna gång var det ingen hund som badade men de hade kul ändå : )

Det som göms i snö, i detta fallet sork är otroligt spännande.

Det var mulet, rätt kallt och blåste när vi gick ut.

Men på hemvägen så sprack det upp och då känner man hur varm solen faktiskt är, fortfarande. Det var härligt att vända upp ansiktet mot skyn, kisa lite och längta till våren...

Mannen simmade över till denna lilla ö i somras, jag föreslog en repris. Han vägrade. Tunnis! Hade blivit roliga bilder.

Så här såg det ut i somras, det var nog lite varmare då : )

Detta hus det bara står och förfaller. För att rädda det krävs ett enormt engagemang och en redigt tjock plånbok. Jag tycker det är så synd. En gård längs dalälvensstrand, ni skulle se utsikten. Inga grannar förutom djur och natur. Det är ett jätte hus.

Någon har varit här och plockat allt man kan, både foder och fönster är borta.

Det fattas speglar i ytterdörren så man kan kika in och konstatera att golvbräder, dörrar, ja allt som går att ta bort är borttaget.

Lite gammal lerklinik finns kvar på väggarna i övrigt så är huset ett skal...

Om jag hade haft en sån där jätte tjock plånbok så skulle jag ha ett Café här med hembakt (nån annan bakar förstås) Huset vid dalälven ligger vackert med fina grusvägar längs Dalälven och en av dem leder in i ett naturskyddsområde med ett fint fågelliv. Bra möjligheter till parkering finns det. I mitt Café så skulle det serveras gott hembakt och vara öppet på helgerna. Det skulle locka hit folk. Först går man en promenad, plockar svamp eller bara strosar runt och tittar på den vackra naturen. Sen tar man en fika på cafét. Går iden bra kunde man utveckla och köra varma soppor med gott bröd och kanske våfflor med hjortronsylt. Det kunde också vara en ide att hyra ut eller ha öppet på kvällarna och ordna tema kvällar : )

Ja, jag är bra på att drömma och spåna. Men som sagt den stora plånboken fattas. Men ett Café här vet jag hade gått utmärkt. Det hade blivit en succé...

***********

Jag hade i alla fall slunkit in och köpt mig en kopp het choklad med vispgrädde och en nygräddad våffla med hjortronsylt och grädde efter våran hundpromenad.
Det hade varit supermysigt : )



Petar in ett grattis till min far på hans dag idag:
Grattis på farsdag !

Så dränktes vi i snö...

Visst är det vackert med snö, i alla fall nu i början...

I går drog snöstormen in över Sverige... vissa fick mer än andra av det vita. Här ven det rejält av blåsten runt husknuten och gårdsplan fylldes på fint med snö. Sista gången jag öppnade ytterdörren igår så fick jag putta upp den, snön låg emot.

Ser ni hur det ångar ur glasen : )

Jag frestade mannen med glögg och pepparkakor igår. Han svarade på min fråga att han hellre tog kaffe. Men jag valde att inte höra det. Jag ville att vi skulle mysa med glögg och pepparkakor. Det var en perfekt kväll för det igår. Så på vedspisen värmdes det glögg med kanel, tyvärr inga mandlar. Det har inte hunnit inköpas än. Jag har julkänsla i kroppen men mannen hävdar att det inte är jul, det är bara november *putt*

Alltså så serverade jag glöggen i de fina teglasen som fanns i huset när vi flyttade in. För övrigt så äger jag inga glöggmuggar, har aldrig hittat några som jag tycker är tillräckligt fina. De orientaliska te muggarna däremot, de är vackra de och eftersom mannen vägrar te så får de bli glöggmuggar av dem. Trots mannens önskan om kaffe så drack han snällt sin glögg och åt sina pepparkakor till brasans sken och i ljuset av stearinljusen. Vi hade det riktigt mysigt och glöggen värmde gott. Jag skojade lite med mannen och sa att nu blir jag väl alldeles snurrig... varpå han tittade på mig och sa att det inte skulle förvåna honom. Jag dricker så sällan att ett litet glas glögg, ja mer än så och jag är salongsberusad.

Mannen hävdar att starkglögg är det enda man kan dricka medans jag föredrar vinglögg. Han tyckte att glöggen var lite klen igår medans jag tyckte den var alldeles lagom ; )

I dag klockan 07.00 så såg det ut här utanför dörren. Mycket snö och fortfarande mörkt.

Jag tände upp vedspis och kakelugn, släppte ut alla hundar och satte på kaffe. In med blöta hundar och så ville de ha mat också. Själv tog jag på mig stövlarna och en spade i handen. Dags att gräva fram hönsen ur snön.

Bakom stallet där hönsen bor så var det inte lika mycket snö. det ligger lite i lä.

UT!!!!!!!! Är du galen tycks hönan tänka. Jag går inte ut förens till våren igen...

Hönsen och tuppen klara sig bra i sitt hönshus. Mannen tilläggsisolerade ena väggen och vi har en frostvakt som nu står på ett par grader. De hade det varmt och torrt inne i hönshuset i morse.

Det är svårt att ta sig fram när tassarna sjunker ner i snön

Nyponen hukar sig under snötäcket

Nog med nypon. Vår uppfart är totalt insnöad. Här är det inte lä och vinden har snällt nog lagt den mesta snön här.

Plogbilen som kört förbi utanför grinden har också lämnat ett bidrag. En blöt tung vall av snö. Mannen och jag fick haka av de tunga grindarna och ställa dem bredvid staketet i väntan på räddningen, grannen.

Tack för att du finns grannen och för att du har ett par fina små traktorer som hjälper till att få undan all snön.

Snö är vackert, jag håller med om det. I alla fall i början, nyhetens behag. Jag tycker det är vackert och kul i några dar till, kanske en vecka eller ett par. Men rätt snart så kommer jag att vara redigt trött på sk*ten. Det är kallt, snön ligger i väggen, det är halt, det är blött. Sen blir den svartbrun och ful...

När grannen åkt med sin traktor så gav jag mannen en god jul kram, han svarade att det bara är november. Ja han är ingen romantiker direkt den där mannen ; )

*********

Apropå glöggen igår så kikade jag på flaskan i morse. Det var lättglögg hahaha sån man köper på ICA.



Nu dags att peta in en pinne i brasan, hej på er!

Fredagsfika...

Vi är båda lediga idag och inget speciellt står på programmet. Jag sydde klart ett par gardiner igår som nu hänger i kallfarstun. Ja, sydde och sydde. Ett par vita längder som jag delade till två på längden och sen klippte av och fållade upp. Så det är ju inte jag som har sytt dem, de är köpegardiner. Så för stunden vet jag inte vad jag ska pyssla med i kväll.

En rejäl långpromenad har vi tagit idag med hundarna i skogen och jag har plockat hem mera pynt. Nu står min gamla halvrostiga hink utanför dörren med tallris i. Till köksbordet plockade jag lingonris och torrt långt gräs som snoddes ihop till ett bo åt rödlöken. Jag gillar rödlök, både till och i mat sen är det vackert också.

Medans jag pysslade med pyntet så satte mannen på kaffe och det som var kvar efter sockerkakan plockades fram.

Jag tände ljusen och sen satt vi där och fredagsfikade tillsammans och hade det mysigt : )

********

Önskar er alla en toppenfredag!

Ja jäsingen, jag kan baka....

Efter att det regnat så gott som hela dagen, non stop så blev det för mycket för taket på huset. Det droppade från nåt obestämt ställe ner längs murstocken i gästrummet... och mannen som gått med lupp över hela taket i somras : ( Gamla hus är härliga, fulla med charm och överraskningar... not! Det är ju inte riktigt läge att skicka upp mannen på taket i det skick som han är i för tillfället och jag, jag kliver knappt upp på en stege. Har vi tur så fryser det på snart då slipper vi läckage ; )

En promenad med hundarna i regnet har vi hunnit med i dag. Mannen ska röra på sig och jag ville ut och plocka saker till höst och juldekorationer. Det regnade så mycket att det tillslut rann ner för ansiktet, fast jag tyckte inte att det gjorde så mycket skogen luktade skog och just då fanns det inga måsten. Dessutom så hade jag lagt in ordentligt med ved i vedspisen innan och kakelugnen håller sig varm på morgonbrasan i flera timmar och torra kläder hade vi ju hemma i garderoberna. Jag fann det jag ville ha; Mossor av olika slag, lite kottar, Lummer, ja jag vet att det är fridlyst i hela Sverige men då har nog de som fridlyst Lummern inte varit i våra skogar och tittat. Här växer den tätt som Timotej på fältet... Så ja, jag stal lite Lummer. Fyyyyyyyyyyy på mig. Efter att ha plockat så mycket pyssel ute i naturen så var det dags att ge sig på lite pyssel i köket vid hemkomsten.

Vedspisen är fantastisk att laga mat på, när den blitt ordentligt varm vill säga. Att tända den är lätt, sen är det bara att mata den med ved i timmar för att den skall bli tillräckligt varm. I alla fall så pass varm att man kan använda ugnen. Det bästa är att värmen sprider sig i köket så den tas tillvara : ) Sen är det nåt med vedspisen som gör att maten blir så mycket godare än på den vanliga spisen. Den vanliga elspisen har vi kopplat ur och ställt undan. Så nu är det bara vedspisen som gäller. Det innebär att matlagningen tar några timmar och man måste förbereda i tid. Kanske inget för en stressad vardag eller så kanske det är det, ett sätt att komma ner i varv. För mig är matlagning terapi. Jag kan lätt ha spisen full av grytor och lagar ofta flera rätter samtidigt, som skall frysas in. Vem orkar laga mat varenda dag med vedspis *ler*

I dag tänkte jag också ge mig på detta magiska som man gör med mjöl, bakar! Jag är urusel på det, jag saknar nog en gen. Men skam den som ger sig, övning ger ju färdighet säger man ju. Jag har övat i 20 år, någon gång skall man väl lyckas... Eftersom jag då nyss har skrivit att jag oftast har flera kastruller på gång så blev det några inkokta päron också.

Helt ärligt. Jag är super stolt över min kaka. Detta under som jag rört ihop, hällt i formen och satt in i vedugnen. Den är inte den lättaste att få till maten i. Kakan höll ihop, den fick rätt färg, den steg på höjden och den smakade ljuvligt. Den betedde sig precis så som en kaka ska : )

-Du kan ju baka, sa mannen och tog en bit till av kakan till kaffet.
-Ja idag ja, svarade jag stolt som en tupp över min enkla sockerkaka.

För mig är den ett mästerverk, för andra en bagatell. Nåt man snor i hop medans man snyter barnen, skriver handlingslista och talar i telefonen. För min del tog det en halv dag och full koncentration att få till den. Men så är den också lite exklusive med sitt dolda innehåll av äpplen : )))

************

Kaloribomb!

Oätliga stenpäron förvandlades till ätliga genom att kokas i en lätt sockerlag med kanel. Till detta så vispades lite grädde och mörk choklad revs på rivjärn och vändes ner i grädden. I brist på ett gott kex fick en glasstrut duga. Mannen länsade fatet, endast pinnen blev kvar : ))



Efter en veckas nattarbete så är man äntligen hemma igen. Borta bra men hemma bäst, absolut. Jag kom hem igår redan men slöade bort den dagen. I dag har det storstädats, den stela mannen med ryggskottet har inte varit kapabel att ta hand om hemmet under veckan då jag varit borta. Så idag var det bara att kavla upp ärmarna och ta tag i huset.

I går kväll så tog han sig i alla fall till läkaren. Som konstaterade att han hade en kraftig inflammation i ryggen (musklerna) Så idag har det hämtats ut piller och nu hoppas vi att han blir lite bättre. Jag tjatar på honom att han måste röra på sig. Det var även doktorns rekommendation ; ) Till middag efter att jag damsugit, skurat, fejat, burit in ved och fyllt alla 3 vedlårar under dagen, så var jag hungrig som en varg och ville ha rejäl mat. Jag gjorde en rejäl gryta med rotmos (en av mina favoriträtter) i brist på fläskkorv eller annan likvärdig produkt och eftersom det saknades fläsklägg i frysarna så fick det bli falukorv. Lika gott det. Bara att stoppa ner korven i grytan när "rötterna" nästan är färdigkokta och låta korven koka med i spadet tills den är klar. Mannen som inte gillar rotmos så mycket åt två portioner och konstaterade att det var ju gott... Klart det är gott, rotmos är mums!

För en stund sen så tog vi oss en kopp kaffe och åt våra päron : )

*********

Det var alles för denna gång. I morr´n har jag mer tid för bloggen, nu soffläge. Kaloribomben måste smältas i lugn och ro : )))

Klena karlar...

I dag blir det ett inlägg om ingenting alls egentligen : )

Mannen går på halvfart, ja går och går. Han hasar sig fram haltande, släpande, ojandes. Han åkte på ett ryggskott igår *flin* En liten påminnelse om att han inte är 20 år längre. Jag har föreslagit lite morgongympa innan han tar itu med dagens göromål. Skulle le stort om jag fick ligga kvar under täcket och se honom gympa loss på morgonen : )))

Lite fler container fynd har det blivit. Jag och grannen gick loss ordentligt igår. Hon kom och hämtade mig, ville visa en skobänk/hylla som skulle slängas. Tyvärr var skobänken hm hyllan ett par meter för lång, en riktig kapprumsbänk. Så jag tackade nej medans jag satte mig på den. Synd att slänga en så fin bänk. Gedigen och tung. Har flera år kvar än. Och då slog det mig. Som skobänk, för lång. Som sittbänk längs stallväggen, perfekt! Den rejäla saken bars resolut hem till oss. Den är så lång att det utan problem får plats 6-7 stycken på bänken men eftersom vi bara är två i detta hushåll så kan man fylla upp med blomkrukor på den : ) Den kommer att stoppas undan inför vintern men till våren så ställs den fram.

Sen fann jag lite annat smått och gott också, lite gamla krokar, trälådor, plåtburkar och små saker. Mannen fixade en tygsladd från någon gammal elsak och har nu fått fart på industrilampa nr 1. Den hänger ovanför köksbordet. När köket är färdigt så kommer den helt till sin rätt. Även mannen börjar vänja sig. Jag är väldigt stolt över fyndet och väldigt glad att mannen kan fixa till såna här saker åt oss, mig ; )

Jag har röjt undan sommarsakerna i kallfarstun. Där hade jag pallar och ett litet bord, tanken var att man kunde ta sig en fika där på kvällarna om vår och sommaren. Inte har det hunnits med någon fika där inte, inte i år i alla fall. Nu har pallarna flyttat upp till sin vinterförvaring och jag har bytt gardiner, städat undan och gjort plats för hösten och vintern. Borta är regnkläder och gummistövlarna. Fram har de tjockare tröjorna och kängorna kommit. Ett tu tre så behövs dom. Det lilla bordet fick stå kvar och där bor nu en kruka med ljung, en ängel, en gammal skurborste och min stumpstake. Känner jag mig själv så lär jag hålla mig sysselsatt i höst och vinter genom att flytta runt på sakerna på bordet. Mannen har mest gått runt som en osalig ande eller legat i soffan och haft ont och varit sällskapssjuk. Vilket jag inte har haft tid med ; ) Han var en sväng över till grannen och kom haltande tillbaks och berättade att där hade conteinerletandet resulterat i ett knäckt revben hos en av männen. Han skrattade och sa; Vilka klena karlar det bor i den här byn...

På eftermiddagen så var det vedpåfyllning. Den stora låren i hallen samt lådorna i vardagsrummet och i sovrummet skulle fyllas på. Mannen har en tendens att hämta lite ved varje dag, när han behöver. Själv så vill jag fylla på en gång, rejält. Om inte annat för att ved skräpar så förbannat. Sen är jag i grunden lat. Orka hämta varje dag. Vi har olika längder till de olika ugnarna. Vedspisen har sin längd, kakelugnen sin och den lille Wikingen på övervåningen kräver sin längd. Kakelugnen är lätt, slukar det mesta. Likaså vedspisen i köket. Veden passar på bredd och tjocklek, sen har vi bara kapat upp den i lagom långa bitar. Den lille Wikingen där emot vill ha ganska korta och smala vedklabbar. Så jag svingade yxan likt en furie för att dela på vedspisveden så den blev tunnare. Manen blev hypernervös och sa att jag skulle hugga fingrarna av mig eller ett ben och räcker det inte nu bla bla... Jag svarade bara lugnt att jag huggit ved i 8 år, jag vet hur man gör.
-Ja jag vill då inte se på sa mannen, ser livsfarligt ut jag går in...

Är det du eller jag som haltar!!!
ropade jag efter honom : )))

::*::*::*::*::*::*::*::

Trevlig lördagskväll på er nu ska jag se till min sällskapssjuke man ; )

Industrilampa nr: 2

I går var det sakletarjakt i containers. På eftermiddagen visade jag vår granne hur fin industrilampan jag fann blev. Hon frågade om jag ville rädda en till undan soporna. Ja sa jag om jag kan. Hon hade en industrilampa på fot som varit med om en brand för 20 år sen när deras garagelänga brann ner. Lampan hade blivit kvar och hamnat längst in i det nya garaget.

Lampan var i ett sorgligt skick och kanske har jag tagit mig vatten över huvudet, kanske hör den bäst hemma på skroten. Jag tog emot den i alla fall för jag tycker själva utförandet av lampan e så fin. Den skulle passa perfekt i vardagsrummet i ena soffhörnet, som läslampa : ) Om den nu går att rädda. Eller vid mitt sybord...

Fräck fot

Men helt täckt av rost och ärg. Alla plast och gummidelar har smält ihop. Jag undrade om mannen skulle kunna hjälpa mig fixa denna lampa. Han var i Stockholm en vända igår och jag var nästan säker på att han skulle tycka att lampan var skitful.

Så dum blev den inte efter en rejäl avtvättning. Det gick åt mycket vatten då sot är ett litet helvete att få bort. Jag har klippt av den smälta sladden och nu överlåter jag resten åt mannen.

Banne mig! Jag vill ha den kvar. Ju mer jag tittar på den ju mer vill jag ha den : )

När mannen kom hem så var han mycket riktigt inte lika förtjust i lampan,
skräp sa han.
-Men går den att fixa? sa jag
-Visst sa han man byter bara vissa delar.
Kan man få med sån där gammaldags tygsladd, frågade jag.
-Ja, sa mannen det är bara att byta till det.
-Bra sa jag då stannar lampan : ))
Men sa mannen jag har en sån på landet, en mycket finare, med vitlampskärm...


Helt plötsligt så regnar det industrilampor över en.

****

Trevlig fredag!