Den här killen sitter i buskaget och sjunger men i söndags så övergick sången i ett ilsket tjattrande när han upptäckte att han hade en rival...
Och inte bara en, utan två...
Han bröstade upp sig och var på ren svenska skitförbannad.
Han attackerade så det small i plåten och i rutan.
Att ta sig an två på en gång det är modigt.
Sambon som stod några meter därifrån och bytte till sommardäck på den lilla franskas brödbilen tyckte att han kunde chilla lite, kan aldrig va bra för skallen med såna smällar. Ge fan i mina backspeglar muttrade han när han fick se att den lilla gynnaren hade skitit ner både ruta och spegel (haha)
Efter att ha shasat bort det lilla kräket så kunde S fortsätta med däckbytet...
Men kräket försvann inte. Han hittade nya rivaler.
På höger sida om bilen så gömde sig två nya konkurenter, en i backspegeln och en i rutan.
Han höll på i timmar och attackera sin egen spegelbild, hacka och bajsa...
Det verkar alltså som om man kan försöka skrämma bort sin motståndare genom att bajsa ner honom? Att han sen själv sitter nersmetad och sjunger vackert efter lämplig hona, det tänker han inte på.
S undrade varför han bara gav sig på den ena bilen och flyttade den sen en bit från detta buskage, muttrade över de nerskitna backspeglarna. Senare på kvällen fick jag mig ett gapskratt då jag ser fågeln attackera bilen på nytt. Inte hjälpte det att flytta på den inte, rivalerna var ju kvar ; ) och ytterligare lite senare då hade talgoxen full kamp med den lilla brödbilens backspeglar och sidorutor...
S påstår att talgoxen måste vara släkt med en tidigare talgoxe som anföll köksfönstret gång efter annan under några dar för ett par år sen. S var ute och sjasade bort den men det hela slutade illa. En dag så låg den nedanför fönstret stendöd.
Sensmoralen? Ingen, aning. Se upp med spegelbilder och vårkänslor kanske : ))
*********
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar