Jag är ingen kryp och insektsperson. Jag blir snarast hysterisk, pulsen skenar och jag är nära att hyperventilera om det surrar, krälar och kryper närmare än en meter från mig, ju fler ben ju äckligare... Huva! Så när denna nätta lilla dam kom knatande på hallgolvet så *svim* höll jag på att gå upp i atomer.
Det enda som hindrade detta monster från att bli avlivad på stört är just det faktum att den är fridlyst och lite dess imponerande storlek *ryser* Så istället vidtog jag stora försiktighetsåtgärder (för min egen säkerhet) och puttade den in i en keps som låg på hatthyllan, ner i en blå bytta. Bar ut den och hade otroligt nog sinnesnärvaro nog att slita med mig både kameran och en tumstock : ))
Jag har aldrig sett en Ekoxe förr och även om denna inte var en bjässe, utan en hona och de är hälften så stora som hannarna som har gigantiska klor eller horn kanske de kallas? så var den i mina ögon enormus. Efter fotografering så släppte jag den i buskaget bakom ett av redskapskjulen och jag hoppas att jag slipper se den igen. Tror inte mina nerver klarar det ; )
Ekoxen är Blekinges landskapsdjur.
Ekoxens storlek i kombination med dess mycket karakteristiska utseende, mörkbrun till brunsvart med robust kroppsbyggnad, gör arten lätt att känna igen. Speciellt hanarna är med sina stora överkäkar omöjliga att förväxla med skalbaggshanar av någon annan art. En hane kan, medräknat de stora överkäkarna, uppnå en kroppslängd av cirka 8,5 centimeter. Honan är ungefär hälften så stor (omkring 4 centimeter) och har mycket mindre överkäkar. Larven är cirka tio cm lång. Larven förpuppas en bit ner i marken i en kokong nästan lika stor som ett hönsägg.
Det tar cirka fem år för larven att utvecklas, men som fullvuxen lever ekoxen bara några veckor, från midsommar och framåt. Imagostadiet inleds i mitten av juni och ekoxarna kan då ses flyga i skymningen högt uppe i trädkronorna, med kroppen i 45 graders vinkel[1]. Svärmningen äger rum ljumma kvällar runt midsommar. Hanen dör efter parningen och honan dör efter äggläggningen i slutet på sommaren.
Larven lever främst i stubbar (som kan bli helt uppätna) och döda rotdelar av ek, men även i sågspånsved av bland annat björk, bok och hassel. Som fullvuxen livnär den sig på sav från gamla ekar.
De stora överkäkarna används när hanarna konkurrerar om honorna i parningstider, genom att två hanar mäter sina krafter tills den svagare hanen ger upp. Den starkare hanen visar upp sig för honan och därefter sker parningen.Skalbaggen gynnas av värme och solbelysta ekar.
Utbredningen i Sverige omfattar främst Blekinge, Kalmar kommun och Östergötland.
Hot och status:
En naturlig fiende utgörs av vildsvin, som är förtjusta i larverna. För övrigt missgynnas ekoxen av att ekbestånd trängs undan av mer konkurrenskraftiga trädslag.
Ekoxen omfattas av EU:s habitatdirektiv, bilaga 2, och skyddas genom Natura 2000.
I Sverige är ekoxen fridlyst.
Så nu vet ni det : )) Vissa monster är det okej att inte förinta även om de knallar in i hallen...
Trevlig onsdagskväll på er!
♥♥♥♥♥♥
